Därmed går den segslitna historien om ett hygienkörkort, ägnat att enkelt bevisa att de som arbetar med livsmedel har de erforderliga kunskapen för jobbet, in i ett nytt skede. Till midsommar 2006 överlämnade Livsmedelsverket ett förslag till ett sådant system till den socialdemokratiska regeringen. Då byggde systemet på ett obligatoriskt körkort där alla berörda skulle utbildas. Branschen knorrade över kostnaderna.Tanken var att systemet skulle genomföras från och med 2008.Men den den borgerliga regeringen som tillträdde till hösten lade det hela på is. Och sedan hände ingenting. Tills nu i mitten av februari då jordbruksminister Eskil Erlandsson ger Livsmedelsverket i uppdrag att utreda frågan igen, men nu med inriktning på frivillighet. Verkets egentliga uppgift blir att se om den gamla utredningens förslag kan anpassa till detta.– Skälet till att göra körkortet frivilligt är att ett tvång kan bli en stor börda för vissa företag, säger departementssekreterare Johan Krabb till Fri Köpenskap. Kostnaderna kan bli höga.Han menar att övergången till frivillighet inte ändrar den förutsättning som redan finns - enligt lagen ska de som sysslar med livsmedel ha den kunskap som krävs.- Körkortet är ju bara ett enkelt sätt att bevisa det, säger han.Förslaget låg på den nya regeringens bord i över ett år. Sedan kom Uppdrag Gransknings avslöjanden om fusk med köttfärs på Ica. Därefter dröjer det bara två månader till förslaget presenteras.Hade det kommit om inte SVT avslöjat fusket?- Du kan ju spekulera i det. Jag gör det inte, svarar Johan Krabb.Livsmedelsverkets generaldirektör Inger Anderson sätter dock dessa händelser i ett sammanhang.– Avslöjanden om olaglig hantering av köttfärs visar att det verkligen finns anledning att överväga ett sådant här system. Ett hygienkörkort skulle kunna öka kunskaperna och minska risken för fusk, säger hon i ett pressmeddelande.Lars Thulin