– Det handlar om att öka tillgängligheten, få fram fler ställen där man kan lämna in flaskorna. För oss gäller det att få flera servicebutiker att ta tillbaka dryckesförpackningar. Dessutom vill vi att de som redan gör det ska bli bättre att tala om det för kunderna.På de stora plastflaskorna är återlämningen 90 procent. Varför är den så låg på de små flaskorna?– Skälet är att de i så stor utsträckning konsumeras utanför hemmen, när folk är på väg någonstans. Och många vill inte släpa på en tom flaska. Därför slängs de i högre utsträckning än burkar och stora flaskor.Vore det inte läge att höja ersättningen för handeln?– Redan i dag får handeln 40 öre i ersättning för de små flaskorna som lämnas in via automat och 20 öre om de tas emot manuellt. Vi tycker det är bra betalt och har inga planer på att höja. Att det är lägre ersättning för manuellt mottagna flaskor beror på att den hanteringen är dyrare för oss. Vad ska ni då konkret göra för att få fler att ta emot flaskorna?– Vi har en del på gång, men det är för tidigt att avslöja något än.De nordiska länderna är bäst i världen på återvinning men retursystem kommer på fler håll i världen. Returpack är en väl fungerande organisation som kan hela tekniken. Vore det inte en utmärkt idé att exportera det kunnandet?– Jo, det kan man tycka. Men det ingår inte i vårt uppdrag. Fast vill någon att vi ska berätta om hur vi arbetar gör vi gärna det.Returpacks ekonomi är lite speciell. Eftersom ni tar in panten i förväg så tjänar ni mer pengar ju färre flaskor som lämnas in. Känns inte det märkligt?– Nej. För vi ser alla icke inlämnade förpackningar som en skuld som vi måste ha beredskap att betala. Flaskor och burkar står i garage och kök ute i landet och kan komma in när som helst. Vårt uppdrag är att täcka våra kostnader. Och det gör vi vid en återlämning på cirka 90 procent.Målet är att nå 90 och i dag har ni klarat av 85. Är 90 procent realistiskt?– Ja får vi bara ordentlig fart på återlämnadet av plastflaskorna kan vi nå dit.Lars Thulin