– Den har nu pågått i två år.Varför gör ni det här?– Tidigare hade varje mejeri sitt eget sätt att beskriva ostens styrka och det har funnits olika vokabulär. Det har exempelvis hetat vidarelagrad, stark, lagrad i 12 månader och mogen smak. Nu gör vi en gemensam skala så att komsumenterna ska kunna välja ost på ett bättre sätt.Hur ser märkningen ut?– Det är en klocka som visar hur stark osten är. En mild hushållsost ligger mellan två och tre och en riktigt stark Svecia ligger på elva. Vi vill också att den här skalan ska användas i recept och kokböcker och då kan det exempelvis stå Prästost med smakstyrka 11. Vi har inspirerats av Systembolagets symboler för märkning av vin och vi har tittat på hur man klassificerar olivolja.Anger ni något mer än själva styrkan på osten?– När osten mäts så sker det centralt av en tolvmannapanel som har goda näsor och bra sensoriska organ. Personerna i panelen måste också vara duktiga på att uttrycka smaken verbalt.Har man motsvarande system i andra länder?– Vi är först med systemet att märka ett helt lands ostar. Men vi har märkt att andra länder har börjat titta på det.Finns det några trender för ost?– Ja, vi föredrar allt starkare ostar och den lagrade svenska hårdosten ökar. En annan trend är att vi återgår till fetare ostar. Fettdebatten har svängt till ostens fördel och det gör att magrare osta minskar.Camilla Myrsten