Horst Böhnke, konsult, tidigare chef för Dagab, Ikea och NK.Olika forskare är oense om statistiken beroende på vem de representerar. Trots miljarder av stöd som har gått till olika projekt har Sverige misslyckats med att få ut ungdomar i arbetslivet. Faktum är att Sverige har för många arbetslösa ungdomar. Själv är jag född i Tyskland och var lärling under 1950-talet i en lanthandel norr om Hamburg. Det var ett litet bondesamhälle med 5 000 invånare. Vi hade både kafferosteri och tappade vin från stora fat i flaskor. Jag fick även köra ut varor med cykel till bondgårdarna. Jag lärde mig grunden i köpmannens ABC: sälja, räkna, skylta, möta kunder, uppträda vänligt och naturligtvis städa. Allt detta har jag haft mycket nytta av i hela livet. Kan man sälja och räkna och det i kombination är man välkommen överallt i alla branscher.När jag var 15 år slutade jag skolan och blev lärling, arbetade fem dagar i veckan och gick i yrkesskolan en dag i veckan. Lärlingslönen var låg. Första året 30 DM, andra året 45 DM och tredje året 60 DM i månaden. Efter tre år fick jag 200 DM. Där har man en relation mellan lärlingslön och riktig lön.Handlaren hade alltså råd med två, tre lärlingar i stället för bara en. Vi lärde oss ett yrke och blev stolta köpmän, ”Lebensmittelkaufmann”. Så här fungerar det i stort än i dag i många yrken i Tyskland med ofta med kortare lärlingstid.Man kan tycka vad man vill om detta system. Vi kommer inte att ha råd i så många år till att försörja så många ”fripassagerare”. Ungdomarna som inte vill plugga tills de är 25 år måste tidigare komma ut i arbetslivet. De lär sig ett yrke och kan redan i unga år försörja sig själva och börja betala skatt till vårt välfärdssystem.Det finns länder som har låg arbetslöshet bland ungdomar, till exempel Danmark och Tyskland. Där kan vi hämta inspiration för ett fungerande lärlingssystem. Nu några pragmatiska förslag till hur vi snabbt kan få ungdomar in i arbetslivet när de är i 16–18-årsåldern och inte längre vill gå i skolan:Lagstifta att varje ungdom när hon/han vill lämna skolan har rätt till sex månaders lärlingsarbete.Lagstifta att varje arbetsgivare som har minst tio anställda varje år måste anställa en ungdom i sex månader. Staten betalar lön för dessa sex månader. Den lönen ska vara en lärlingslön och vara hälften av dagens avtalsenliga lön. Arbetsgivaren betalar inget under dessa sex månader.Efter sex månader kan lärlingen stanna kvar eller söka annat jobb. I ytterligare 18 månader gäller då lärlingslönen som betalas av arbetsgivaren. Observera att lärlingslönen gäller i totalt två år. Med den här enkla modellen får ungdomarna arbetslivserfarenhet och tränar både ögon och händer. Kostnaderna blir dessutom mycket lägre än i dag. Ungdomarna får tidigt kontakt med arbetslivet och känna att de gör nytta och lär sig något.Facket och arbetsgivarna måste äntligen inse att ungdomslönerna är för höga. Vi måste inse att alla ungdomar inte vill studera. Många vill arbeta praktiskt. Låt de göra det och tvinga dem inte in på en utbildning som de sedan inte har någon nytta av.I Stockholm saknas över 100 000 hantverkare. Med dom höga ingångslönerna vi har i dag kommer det snart saknas 200 000 hantverkare.