Horst Böhnke: Därför flyttade Kamprad från Sverige
Debatten pågår för fullt efter tv-programmet Uppdrag granskning om Ikea och Ingvar Kamprads ”lögner om vem som äger Ikea”. Det var nog bland det sämsta program jag har sett på länge. Ingenting nytt, svammel, överdrifter och sensationsjournalistik.
Horst Böhnke,Konsult, tidigare chef på Dagab, Ikea och NK.Varför flyttade Ingvar Kamprad i början av 1970-talet från Sverige?Det kan vara bra för oss som har varit med länge att bli påminda om hur det var att vara företagare under 1970- och 1980-talen i Sverige. Det kan vara lärorikt för de yngre att få veta att det var skottpengar på oss företagare under 1970- och 1980-talen. I dag kramas företagare nästan ihjäl av politikerna, från kommunisten Lars Ohly till statsminister Fredrik Reinfeldt. Det finns ingen hejd på hur viktiga vi företagare är i dag. Politikerna har väl insett att alla inte kan sitta på kärran. Någon måste också dra den.Ingvar Kamprad flyttade från Sverige i början av 1970-talet huvudsakligen för de konfiskatoriska arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna. Det andra skälet var att han inte ville lämna över sitt Ikea till Rudolf Meidner och fackföreningsrörelsen. Fackets mål var då att bli ägare av alla företag i Sverige.Under 1970-talet härjade fondsocialism som värst. Kollektiv kapitalbildning var nyckelordet. Ingvar Kamprad lämnade Sverige i tid, med honom många andra,bland andra familjen Rausing, Tetra Pak.Värre gick det för Ingmar Bergman, Sveriges kulturikon, känd i hela världen, som flydde från Sverige till München och bodde där i flera år. Varför? Ja, Skatteverket jagade honom som om han vore en förbrytare.Astrid Lindgren, vår världsberömda barnboksförfattare, hade det inte heller lätt. Hennes böcker såldes över hela världen och därmed tjänade hon bra med pengar. Hon fick betala 105 procent i skatt. Ja, du läser rätt, etthundrafem procent. Då skrev hon sagan om ”Pomperipossa” och fick Sveriges dåvarande finansminister Gunnar Sträng att ge efter. Att tjäna pengar som dom nämnda gjorde var då nästan kriminellt. Det här är bara några exempel på det obefintliga företagsklimatet vi hade i Sverige. 1970- och 1980-talet var den mörkaste tiden för oss företagare i Sverige.Hur gick det sedan med löntagarfonderna?I boken 25 år utan fondsocialism, skriven av ekonomijournalisten Ronald Fagerfjäll, kan man läsa om hur man demonstrerade mot dessa fonder.Den 4 okt 1983 var det över 100 000 företagare och näringslivsrepresentanter från hela Sverige som slöt upp för att demonstrera mot löntagarfonder och fondsocialism. Detta är fortfarande den största politiska demonstration som har genomförts i Sverige. Därmed tog den tio år långa debatten slut om att överföra ägandet till fackligt styrda fonder. Den 4 okt 1983 är mycket speciell för Sverige och har samma stora historiska betydelse som Berlinmurens fall den 9 nov 1983 hade för världen.Kjell-Olof Feldt, finansminister under den tiden, skrev på en liten kladdlapp: ”Löntagarfonder är ett jävla skit men nu har vi baxat dom ända hit.”Nu 27 år senare är det bra att påminna de som inte kan sin historia om varför Ingvar Kamprad flyttade från Sverige. Varför fick vi inte veta denna bakgrund när Ingvar Kamprad nu jagas?Följande citat kan var intressant att komma ihåg: ”Ikea har betytt mer för bygget av det svenska folkhemmet än vad facket eller politikerna har gjort.”