Sänkt matmoms för att gynna barnfamiljer och låginkomsttagare var ingen effektiv åtgärd. Det går att nå samma effekt till halva kostnaden, enligt en granskning från Riksrevisionen.

I själva verket var det i stället de rikare hushållen som tjänade mest på momssänkningen 1996.

"Av momssänkningen går 40 procent till andra grupper än barnfamiljer och låginkomsttagare. Den önskade effekten blir därmed ganska liten i relation till hur mycket statsfinanserna påverkas", skriver riksrevisor Ingvar Mattson i ett pressmeddelande.

Höjt barnbidrag, studiebidrag, ekonomiskt bistånd och bostadstillägg skulle ge samma effekt för de köpsvagare hushållen, men till halva kostnaden, enligt Riksrevisionen.

1996 halverades momsen på livsmedel till tolv procent jämfört med den normala momsen som i dag ligger på 25 procent. Åtgärden genomfördes samtidigt som ersättningarna i trygghetssystemen sänktes i spåren av 1990-talskrisen.

Kostnaden för staten av den sänkta matmomsen uppgick till 30 miljarder kronor i form av minskade skatteintäkter.