Så mycket onyttigare äter låginkomsttagare
Höginkomsttagare äter mer hälsosamt. Så har det sagts och nu finns det siffror som bekräftar att detta stämmer. En ny studie visar hur påfallande stora skillnaderna faktiskt är mellan hög- och låginkomsttagare.
Att hälsan är en klassfråga har konstaterats många gånger. Ica Gruppen inkluderade till och med hälsoklyftor som en av matkedjans tre stora hälsoutmaningar i sin senaste framtidsrapport. Den nya studien, som gjorts av AI-bolaget Echo State i samarbete med prisjämförelsesajten Matspar.se, visar svart på vitt hur de socioekonomiska klyftorna manifesterar sig i svenska folkets matvanor.
Echo State har analyserat data från försäljningen av 18 000 varor fördelade på 600 kategorier som delats in i nyttiga, onyttiga och neutral. Resultatet visar att för varje hundralapp som en höginkomsttagare spenderar på nyttig mat läggs 52 kronor på onyttiga produkter. För låginkomsttagare är motsvarande siffra 70 kronor. Alltså en skillnad på 35 procent. En medelinkomsttagare lägger för övrigt 56 kronor på onyttiga varor. Gapet är ännu lite större i huvudstaden. I Stockholm lägger en låginkomsttagare 72 kronor på onyttig mat och en höginkomsttagare 49 kronor.
– Det är definitivt förvånande att det är så markant skillnad mellan inkomstgrupperna, säger Erik Dahl, vice vd, Echo State.
Godis, glass, kakor, cigaretter och läsk är enkelt, men det finns produkter som är svårare definiera som nyttiga eller onyttiga. Echo State har i studien utgått från bland annat antal kalorier och mängden socker. Charkuterier har exempelvis placerats i kolumnen för onyttigt.
– Vi har fört ett resonemang kring vad som gäller enligt den senaste forskningen och har också kollat den genomsnittliga sockermängden per 100 gram. De onyttiga produkterna innehåller nästan fyra gånger mer socker än de nyttiga, berättar Erik Dahl.
AI-bolaget har studerat kundernas varukorgar i tre månader och sedan använt de registrerade postnumren för att göra en körning mot SCB:s inkomststatistik för olika geografiska områden.
– Vi tror det behövs mer forskning och research, men ett första bra steg är att kunna verifiera att det faktiskt ligger till så här. Det är en sak att fråga vad folk äter, men en annan och mycket kraftfullare sak att kunna titta på datan, menar Erik Dahl.
Matspars vd Omid Ghanbari hoppas att studien ska bidra till att skapa en dialog kring varför det ser ut som det ser ut i dag.
– Att vi med vår data kan vara med och skapa större kunskap kring svenskars konsumtionsvanor är spännande. Det är viktigt för vårt samhälle att veta hur köpmönster skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper, menar han.
