Därför gick matsvinnet från ickefråga till fokus
Av Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln.
Forskare och experter har nu undersökt denna förändring, och i en rapport beskriver de vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för utvecklingen. De pekar också ut strategier som kan vara överförbara till aktörer inom andra miljöområden där förändring behöver ske.
I studien har forskare och experter från IVL Svenska Miljöinstitutet, Statistikmyndigheten SCB, och Linnéuniversitetet kombinerat kvantitativa och kvalitativa metoder för att förstå hur förändringen kom till, och vad den har inneburit.
En medieanalys som projektet genomfört visar att rapporteringen kring matavfall och matsvinn ökade drastiskt i svensk media mellan åren 2008 och 2018.
– Förenklat kan förändringen beskrivas som att rapporteringen utvecklades från att matavfall och matsvinn etablerades som ett problem i början av perioden genom att man visade siffror på dess omfattning, till att det beskrevs som ett stort miljö- och klimatproblem runt år 2013 med fler ansvariga än endast konsumenter. Från 2016 och framåt framställs matavfall mer som ett gemensamt problem genom hela kedjan, från producent till konsument, myndigheter och på politisk nivå, säger Åsa Nyblom, etnolog och miljösociolog på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Medias roll
Den ökade mediebevakningen lyfts av intervjuade experter och butiksanställda fram som en av nyckelfaktorerna bakom förändringen i synen på matavfall. En annan viktig del var när Konsumentföreningen Stockholm tog initiativ till att börja mäta omfattningen av hushållens matavfall. Det gjorde matsvinnet synligt och la också grunden till Samverkansgruppen för minskat matavfall, SaMMa, ett nätverk där myndigheter, forskare, intresseorganisationer och aktörer i olika delar av livsmedelskedjan arbetar tillsammans för att minska matavfall.
– Medias roll både som katalysator och som motivationsfaktor för att driva förändring kan nog inte underskattas i det här fallet, och det användes också medvetet av de aktörer som ville påverka i frågan. Betydelsen av data som synliggjorde hur mycket mat som faktiskt slängs blev också en ögonöppnare och la grund för opinionsbildning och attitydförändringar, säger Åsa Nyblom.
Butikschefen viktig
Studien visar att butikschefernas inställning är avgörande för vilket arbete med att minska matavfallet som drivs i enskilda butiker. Alla butiker använder sig inte av separat matavfallsinsamling, trots att det erbjuds, och en analys av avfallsmängderna visar på stora variationerna mellan butikerna. Låga priser på mat gör att det många gånger är billigare för butikerna att slänga överbliven mat än att arbeta avfallsförebyggande. Datummärkning och regler kring information för icke färdigförpackad mat är andra områden som lyfts fram som problematiska och som leder till mer matsvinn.
– Att titta på hur incitamenten för butikssektorn att minska matavfallet kan förstärkas är en viktig uppgift framöver för ansvariga myndigheter, säger Louise Sörme, projektledare på Statistikmyndigheten SCB. Det är också viktigt att titta på hela kedjan av aktörer och se till så att det i affärssystemet finns incitament för att samarbeta kring minskat matsvinn.
