23948sdkhjf
Logga in eller skapa för att spara artiklar
Få tillgång till allt innehåll på Fri Köpenskap
Ingen bindningstid eller kortinformation krävs
Gäller endast personlig prenumeration.
Kontakta oss för en företagslösning.

Karin Brynell om bojkotten: Det här kan branschen göra för att bygga förtroende

Låt oss bygga förtroende lokalt när priserna stiger globalt, skriver Karin Brynell, vd för Svensk Dagligvaruhandel, och tipsar i sin krönika om tre saker som branschen kan göra när nu matpriserna stiger igen.

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstagande är skribentens.

Matpriserna är åter i hetluften. På sociala medier planeras en bojkott av dagligvarukedjorna nästa vecka. När kostnader skenar påverkas alla, och känslan av maktlöshet skapar ett behov av att utkräva ansvar. Men att rikta udden mot butikerna är som att beskylla termometern för febern. Är det verkligen där problemet ligger?

Jag får ofta frågan om varför matpriserna har ökat, och mitt svar är enkelt: svaret finns inte i butiken. Dagligvaruhandelns marginaler är pressade till drygt 2 procent, trots högre matpriser. Även om en butik skulle nolla sin vinst, skulle det knappt märkas på prislappen.

Förklaringen ligger i en komplex kedja av faktorer som börjar långt innan varorna når butikshyllan. Torka och översvämningar har drabbat skördar världen över, kriget i Ukraina har påverkat spannmålsflöden och leveranskedjor, energipriser har skenat, och den svaga kronan fördyrar import. 

Faktum är att matpriserna sedan 2021 har ökat mer i 18 av 27 EU-länder än i Sverige. Vi har dessutom Nordens lägsta matpriser, trots den svaga kronan. Det ser ni om ni besöker gränshandeln vid norska gränsen eller parkeringsplatser i Skåne fyllda av danska bilar.

Det är enklare att bojkotta sin lokala handlare än den svaga kronan eller en ansträngd global leveranskedja.

Jag förstår att folk vill ha svar, men jag vet också att det inte räcker att förklara hur torka i Brasilien gör kaffe dyrare. Vi behöver alla möta kundernas oro. Om vi inte gör det, fyller andra det tomrummet. 

Så vad kan vi som bransch göra?

För det första, fortsätta förklara fakta. Allmänheten och politiker behöver förstå varför priserna har ökat – och vad vi faktiskt kan påverka. Vi behöver prata mer om hur vi arbetar för att hålla priserna nere, genom förhandlingar, egna varumärken, minskat svinn och effektiv logistik. Vi måste också avliva myten om att branschen skulle ha ökat sina vinster på kundernas bekostnad.

För det andra, lyfta fram värden som handeln skapar. Dagligvaruhandeln är mer än en försäljningsplats – det är en nödvändig del av samhället. Butikerna ser till att mat, receptfria läkemedel och paketutlämning finns tillgängligt i hela landet, varje dag, oavsett världsläget. Och vi gör det i en tid när hela livsmedelsekosystemet är under press. Det är något vi behöver bli bättre på att visa.

För det tredje, möta frustrationen med dialog. Dagligvaruhandeln har en unik fördel: vi träffar i princip alla i Sverige under en vanlig vecka. Vi ser kundens oro. Därför måste vi också finnas där med tydliga, enkla och ärliga svar. Att förstå kundernas situation och vara transparenta med vårt arbete stärker inte bara förtroendet för enskilda butiker – det bygger en starkare bild av hela branschen.

Det är enklare att bojkotta sin lokala handlare än den svaga kronan eller en ansträngd global leveranskedja. Men även om matpriserna påverkas av globala faktorer, så har vi en roll att spela i hur de upplevs. Genom att möta kundernas oro och visa vad vi gör för att stå på deras sida bygger vi förtroende – varje dag, i varje butik, i varje möte.

Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel

Chefen har ordet Se tema
BREAKING
{{ article.headline }}
0.111