Jan Börjesson: Datummärkning – en riktig röt- månadshistoria
Sommaren är kort, det mesta regnar bort. Ja, så har det förvisso varit i år. Men sommaren betyder också högre lufttemperaturer och rötmånad, som påverkar känsliga livsmedel negativt.
Jan Börjesson, publicist
chefredaktör för
Fri Köpenskap och Fast Food Detta faktum tycks dock inte i nämnvärd grad bekymra livsmedelshandeln. Tre dagar gamla smörgåsar i transparenta förpackningar fyllda med kondensvatten, köttfärs som till stor del är gråfärgad trots att den enligt etiketten är packad samma dag, sallader med känsliga ingredienser som skaldjur ligger flera dagar i disken, ”plånboksförpackningar” med kokt skinka med hållbarhetstider uppemot en vecka. Under sommaren har jag roat mig med att kolla datummärkningen på vissa livsmedel – som kyld färdigmat och olika kött- och charkprodukter – i ett antal butiker med olika kedjetillhörighet. Resultatet var minst sagt nedslående.Listan över tvivelaktig behandling av känsliga livsmedel kan dessvärre göras ännu längre. I några butiker fanns till exempel kyld färdigmat med korta eller till och med överskridna bäst-före-datum mitt i värsta rötmånadsperioden. Till detta kan läggas en oftast alltför hög temperatur i kyldiskarna. Om det beror på slarv eller girighet kan man bara spekulera i. En förklaring kan vara brist på kunnig personal i semestertid. En annan märklighet är att butikernas måltidsleverantörer konsekvent undviker att uppge packdag på sina produkter. Varför? Som konsument vill jag veta när salladen, smörgåsen eller maträtten har tillagats. Ett bäst-före-datum säger ingenting om det inte ställs i relation till tillverkningsdagen. Därtill kommer att bäst-före-datumen oftast är anpassade till en låg temperatur, + 4 grader, i butikernas kyldiskar. Är den verkliga temperaturen högre, till exempel + 8 grader, är det angivna datumet felaktigt. På den butiksförpackade färdigmaten uppges som regel både packningsdag och bäst-före-datum. Det är naturligtvis bra under förutsättning att butiksköket klarar tillverkning med obruten kylkedja. Det är dock märkligt att butikerna inte ställer tuffare krav på leverantörernas datummärkning. För fem år sedan gjordes en analys i tidningen Fastfood av smörgås- och salladsleverantörerna till dagligvaru- och servicehandeln. Där konstaterades att huvuddelen av producenterna var mindre så kallade källarföretag, ofta med låg kreditvärdighet och betalningsanmärkningar. Situationen är sannolikt bättre i dag, när flera större aktörer som Fazerkoncernen, Sardus och Nordic Lunch tillkommit. Fortfarande domineras dock marknaden av företag med begränsade resurser.Om livsmedelshandeln ska leva upp till målsättningen att bli storaktör inom färdigmat och konkurrera med restaurangerna krävs en helt annan inställning till både konsumenter och leverantörer. Kyld färdigmat är ingen stapelvara vilken som helst. Det är känsliga produkter, som kräver extremt god tillsyn. Det är också riskabla produkter från matförgiftningssynpunkt, speciellt sommartid. Enligt Livsmedelsverket drabbas cirka en halv miljon människor årligen av matförgiftning efter att ha ätit mat i hemmet eller på restaurang. Butikerna borde därför av ren självbevarelsedrift kräva information om packningsdag av sina leverantörer av sallader, smörgåsar och andra känsliga livsmedel samt se till att kyldiskarna håller lägsta möjliga temperatur.
