23948sdkhjf

Christina Möller: Smaklösheten devalverar matens värde

Smakar det, så kostar det – så lyder ordspråket. Frågan är om det gäller längre. För även om det kostar, så är det inte säkert att det smakar något.

Christina Möller,fd provkökschefCoopI sommar har jag tappat tilltron till kvisttomaterna. Förut smakade de mer än de kvistlösa, men inte längre. I dag är det inte lönt att kosta på sig kvisten.Och jordgubbarna är en sorgesam historia. Inte en gång denna sommar har jag hittat riktigt söta och goda gubbar. Visserligen står det ”SÖTA” med stora bokstäver på torghandelns skyltar, men det bevisar bara hur viktig den smak är, som de saknar.För att inte tala om sallaten. Det finns inte mycket som det är värt att hälla en god olivolja på. Isbergshuvudena smakar inget. I askar och påsar med sköljd sallat av olika sorter är det inte mycket bättre. Det enda som ger en grönsallad karaktär är rucolan, men är det någon grönsak som riskerar att bli överanvänd är det väl just den. Ytterligare ett bevis för hur viktigt det är med smaken. Varför finns det inte smakrika kraftiga sallatshuvuden i svenska butiker, när de finns bara några timmar härifrån med flyg. För att inte tala om melonerna – ja, det går tyvärr att fortsätta uppräkningen av smaktrist frukt och grönt.I år håller inte ens blåbären måttet, men det kan bero på den blöta sommaren, för än har ingen kommit på att ta fram blåbär som är torra och stöttåliga. För mycket av smakhaverierna handlar om att nya tåligare sorter förädlats för att klara långväga resor.Frågan är varför smaken har blivit eftersatt i detta utvecklingsarbete. För det finns ingen anledning varför just denna egenskap skulle vara svår att förädla.Nej, svaret ligger nog i ett ointresse från importörerna. Och från konsumenterna i ärlighetens namn. För vi är inte lika uppmärksamma på vad frukt och grönt ska smaka som våra europeiska vänner söderöver.Det hindrar inte att det finns fantastiska svenska smakupplevelser. Självklart är det så att det som växt och uppfötts på nära håll har större chans att vara smakrikt. Det behöver inte prepareras för långa transporter och kan i större utsträckning mogna på växtplatsen. Även det som tillverkas i mindre volymer och med ett större mått av hantverk och personligt engagemang har större möjligheter att ge oss karaktärsfulla och personliga smakupplevelser. Det är inte utan anledning som just mammas köttbullar är det bästa.När eldsjälarna på Eldrimner i helgen ställer till med smakmässa kring svenskt mathantverk under begreppet Smaklust, är det bara att gratulera. För vi behöver bli uppmärksammade på smakens betydelse och den lokalproducerade maten.Särskilt uppmuntrande är det att man har fångat upp slow food-idén med smakverkstäder. Även om det är ett fåtal som där får chansen att verkligen upptäcka och diskutera skillnader i smak, så är det ett bra initiativ.För goda råvaror gör maten mer smakfull. Gör vi inget åt smaken, visar vi inte att det är skillnad på en morot och en morot, så devalverar vi matens värde på ett dramatiskt sätt.Vi kan inte överlåta hela denna kamp för smakerna till Eldrimner och alla entusiastiska småskaliga matproducenter. Industrin och importörerna måste ta sitt ansvar. Ordna egna smakverkstäder och prova själva! För utan tvekan är det som är godare mer värt. Både sinnligt och ekonomiskt. Det brukar ju hänga ihop.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.078