Maria Donis,vdSvensk FågelDen är numera lätt för konsumenten att hitta – den blågula symbolen visar tydligt kycklingens ursprung. Dessutom är svensk kyckling ett klimat­smart val – ett argument som för många av oss blir allt viktigare när vi väljer vår mat. Fyra viktiga faktorer gör att kycklingens klimatpåverkan inte är stor: 1. Kycklingen släpper inte ut någon metangas och näringen i stort bidrar med mycket små mängder växthusgaser. 2. Kycklingen äter till största delen svenskt spannmål – ofta från den egna gården, vilket innebär få och korta transporter. Dessutom krävs det en relativt liten markanvändning för att producera foder. Kycklingar är goda foderomvandlare, vilket är en fördel när spannmålspriserna ständigt ökar. 3. Den totala energianvändningen är låg och effektiv, eftersom kycklingens foder kräver så små arealer. 4. Över hälften av den energi som används i kycklinguppfödningen är förny­elsebar. Majoriteten har i dag ett eget kretslopp där halmpannan är hjärtat på gården. År 2001 hade cirka 40 procent av landets kycklingbönder så kallade halmpannor – i dag är den siffran hela 80 procent. Men den svenska kycklingens kvalitéer har ett pris. Sammantaget är den lite dyrare än den importerade kycklingen – tuffare regler i alla led och säkra livsmedel kostar pengar. Det är glädjande att efterfrågan på den svenska kycklingen ökar. Men för att bonden ska våga investera i nya stallar och möta den fortsatta konsumtionsökningen måste han eller hon våga lita på att man får tillbaka sina investerade pengar. Verksamheten går i dag runt, men långsiktigt behövs det mer för att få bonden och förädlingsföretagen att våga utveckla och investera. Fram till nu har företagen slimmat och pressat kostnader i alla led, vilket har gett resultat. Den position handeln har i dag innebär inte bara makt utan också ett ansvarstagande för den svenska livsmedelsproduktionen och dess utveckling. Ska Sverige fortsätta gå i bräschen för hög kvalitet och säkerhet samt ha investeringsvilja så måste vi tillsammans driva den utvecklingen. Vi har i dag en öppen och konstruktiv diskussion med handeln. Intresset kring svensk kyckling är större än på länge. Vi hoppas att denna trend håller i sig. I undersökningar säger svenskarna att de helst väljer svensk kyckling – samtidigt ligger importen på 40 procent. Svensk kyckling är med andra ord närproducerad och vi hoppas att – tillsammans med handeln och andra aktörer – kunna utveckla och marknadsföra alla delar av kycklingen. Att utveckla logistiken för och tillgängligheten på svensk kyckling i butiken är exempel på konkreta åtgärder. Flera stora kedjor i exempelvis Storbritannien och Danmark har valt den linjen. Sainsbury har insett att brittiska konsumenter vill ha närproducerad kyckling och säljer numera endast brittisk färsk och fryst kyckling. Samma sak är det i Danmark, trots att man inte har samma salmonellastatus eller tuffa djurskyddsregler som i Sverige. Tillsammans med handeln kan vi ge svenskarna den kyckling de vill ha samt bönderna och förädlingsföretagen framtidstro. Dessutom gör vi klimatet en tjänst. Smart för handel, bönder och klimatet helt enkelt. Och inte minst för konsumenten.