Jan Börjesson, publicist,f d chefredaktör förFri Köpenskap och Fast Food.Man kan naturligtvis ha synpunkter på butikens sätt att hantera situationen. Varför maximerades inte inköpen? Värnar inte butiken om sina normala kunder? Och hur smart är det egentligen av butiken att fungera som leverantör till den största konkurrenten om måltidskronan?Konkurrensen från restaurangmarknaden har blivit tuffare. Under senare år har uteätandet tagit en allt större del av måltidskronan. Och det är inte finkrogarna som ökar mest, utan enklare koncept som snabbmat och familjerestauranger. Enligt Delfi Marknadspartners årliga redovisning ökade fast food-kedjorna med närmare tio procent i löpande priser 2007. Även de stora restauranggrossisterna redovisar tvåsiffriga procenttalsökningar. Inom djupfryst har foodservice en betydligt bättre utveckling än butik. I fjol tappade exempelvis den djupfrysta färdigmaten i butik för första gången på ett par decennier.Att restaurangmarknaden seglar i medvind beror inte bara på de senaste årens gynnsamma konjunktur. Förändrade konsumtionsmönster handlar om betydligt mer än om svängningar i konjunkturen. Tidsbrist, bekvämlighet, behovet av upplevelser, omväxling och social gemenskap samt inte minst matinspiration och matkvalitet är faktorer som fått stor betydelse för allt fler människor. För några år sedan framstod dagligvaruhandeln som det allvarligaste hotet mot restaurangerna i kampen om måltidskronan. Butikernas frysta och kylda rätter blev framför allt ett alternativ på lunchmarknaden. Men utvecklingen tycks ha gått i stå. Industrin har inte varit tillräckligt innovativ i utvecklingen av frysta rätter och utbudet av kylda färdigrätter, sallader och smörgåsar är oftast trist, enahanda och inte minst ofräscht. Vem vill till exempel köpa en räksmörgås, som är en eller två dagar gammal?Butikernas akilleshäl är främst bristen på känsla för kundens behov. Fokus ligger mer på kostnader i stället för intäkter, vilket ibland får förödande konsekvenser för såväl service som kvalitet. När jag i min butik bad att få en räksmörgås med dagens datum, blev det snorkiga svaret: ”det inte är farligt att äta en räksmörgås som är en eller två dagar gammal”. Nähä, men mitt önskemål berodde inte på rädsla för magsjuka, utan på att få en fräsch produkt. Beställer jag en räksmörgås på en restaurang eller ett kafé är den sannolikt tillverkad à la minute eller åtminstone samma dag. Men i livsmedelsbutiken krävs det att jag ska acceptera en dagsgammal produkt. Och vad värre är: i många butiker saknas dessutom helt uppgift om tillverkningsdag på den kylda färdigmaten. Enbart bäst före-datum anges.Jag vill inte påstå att restaurangbranschen är lysande i alla avseenden, men i grunden finns ändå en kvalitets- och servicekänsla samt en ambition att uppfylla gästens önskemål. Att ett måltidskoncept som Gooh, med rötter i restaurangbranschen (Operakällaren), har lyckats bra som butik-i-butiken i ett antal livsmedelsbutiker, kan dels ses som en bakläxa åt det traditionella utbudet, men också som att färdigmat av god kvalitet och smak uppskattas av kunderna. Låt alltså experter ta över den kylda färdigmaten! Det är i alla fall en smartare form av samarbete än att förse restaurangerna med billig sparris…