Hon har till exempel funnit att prisförändringar ger små effekter på livsmedelskonsumtionen. Om man från samhällets sida skulle vilja punktbeskatta vissa mindre hälsosamma livsmedel, till exempel införa en fettskatt, måste man ta i ordentligt för att få konsumenter att börja äta hälsosamt. När det gäller att förändra konsumenternas köpvanor är slutsatsen enkel: det lönar sig att hålla ut.– Kortvariga reklam- eller informationskampanjer får inte så stor effekt, att förändra vanor tar tid.Kort informationDraghjälp kan man få om produkten från början är ansedd som hälsosam – då kommer hälsofördelarna att dominera även på sikt. Ett ”hälsoförtroende” för produkten kan också byggas upp via aktiv marknadsföring. Linda Thunström understryker också att hälsoinformationen måste hållas kort.Hur ska den se ut?– En enkel symbol räcker – till exempel nyckelhålsmärkningen, som 98 procent av de svenska hushållen känner till och vet att den står för det som är nyttigt. Ett kort budskap som ”inga tillsatser” är också bra, uppgift om antal kalorier per portion eller 100 gram likaså. Mycket information på produkten ger inte mer effekt.Är konsumenterna också villiga att betala mer för att få uppgifter om näringsinnehåll?– Ja, det finns utländska studier som visar att genomsnittskonsumenten kan vara villig att betala elva procent mer för en produkt med information om näringsinnehåll, de som lider av kostrelaterade hälsoproblem är dessutom redo att betala ännu mer.MÖTETLinda ThunströmAktuell: disputerar den 4 juni på en doktorsavhandling om bland annat hur konsumenternas val av hälsosamma varor styrs av priser och vanorFödd: 1976 i BollnäsBakgrund: finansdepartementet, doktorand i Umeå, Berkeley University, Kalifornien, forskningssamordnare på Handelns utredningsinstitut sedan 1,5 årBor: lägenhet i Stockholm, rum i UmeåFamilj: mamma, pappa och syster med familjFritid: springa, lyssna på musik, träffa familj och vännerFavoritmat: husmanskostVill äta middag med: Barack Obama – kanske USA:s nästa president