Svenskproducerat och premiumkoncepten har inte tappat som viktiga värden för konsumenterna, men försprånget i förhållande till andra storheter är inte längre lika tydligt, skriver branschorganisationen i konjunkturbrevet som både är en trendspaning och en ekonomisk rapport.

Ur ett handelsperspektiv är det naturligtvis mest intressant hur producentföretagen ser på utvecklingen av konsumenttrender och -beteenden.

Något besviket konstaterar LI:s chefsekonom Carl Eckerdahl att 2017 inte blev den framgång för livsmedelsindustrin som de senaste årens utveckling pekat mot. Året karakteriserades snarare av en avvaktande inställning bland svenska livsmedelskonsumenter, skriver han.

Trots goda förutsättningar med högkonjunktur och befolkningstillväxten stannade volymtillväxten för den svenska dagligvaruhandeln på 0,6 procent.

När Livsmedelsföretagens medlemmar bedömmer konsumenttrenderna finns det en klar förskjutning från de senaste årens fokus på svenskt, lokalt och småskaligt. Istället har vegetariskt och hälsosamt stärkt greppet.

En annan parameter som allt fler producentföretag anger som viktig är dagligvarukedjornas egna varumärken, emv. Åtta procent av företagen har angett emv som den hetaste trenden jämfört med fem procent 2016. De företag som anger emv som den näst viktigaste trenden har ökat ännu mer, till 31 procent från åtta.

När det gäller medlemsföretagens försäljning noterar de flesta att tillväxten i premiumsegment har avstannat. Kraftigast tillväxt har istället mellanprissegmentet, medan lågprissegmentet inte ökade nämnvärt för de svenska producenterna.

Det är inom exporten som de stora försäljningsframgångarna för svenska livsmedel finns. Värdemässigt ökade den svenska livsmedelsexporten med 7,4 procent under 2017, vilket motsvarar en volymökning med 2-4 procent. Mest ökade exporten till EU-länder.