Forskare: Anställningsbidrag kan ge etnisk inlåsning
Allt fler jobb med anställningsbidrag går till utrikes födda. På små handelsföretag utan kollektivavtal som också drivs av utrikes födda. I första hand tobaks- och servicebutiker samt grossistföretag. Det visar forskningsrapporten ”Anställningsbidragens roll i handeln” från Handelsrådet.
– Det ger en risk för tilltagande etnisk segmentering, säger rapportförfattaren Olle Frödin från Lunds universitet.
Det som får jobben får svårt att lämna segmentet och skaffa de kontakter som behövs för att få reguljära jobb på den vanliga arbetsmarknaden.
– Vill man undvika en sådan utvecking bör bidragen utformas på andra sätt, säger Olle Frödin.
Rapporten visar att antalet nya anställningsbidrag mer än fördubblades mellan 2007 och 2014, samtidigt som andelen bidragsanställda födda utomlands ökade från 25 procent till 60 procent. Nu är nivån för nya ansställningsbidrag strax under 100 000 per år.
Samtidigt minskade andelen funktionsnedsatta bidragsanställda från 60 till 40 procent. De återfinns till största delen i de segment inom handeln där kollektivavtal är vanliga; den reguljära dagligvaruhandeln med brett sortiment och fackhandeln.
Forskningsprojektet som utmynnat i rapporten bygger på en totalundersökning i Helsingborgs kommun. Olle Frödin och hans forskarkolleger har gått igenom samtliga personakter för nya anställningsbidrag under 2016. De har också sammanställt statistik från Arbetsförmedlingen och SCB på riksnivå.
Jämfört med olika branscher var den etniska segregeringen starkast i handels- och restaurangbranscherna. Den var mindre i städbranschen och minst i bemanningsbranschen där nästan alla hade inrikes arbetsgivare.
Hela rapporten går att ladda ner här.
