23948sdkhjf

Grisuppfödarna gynnas av pandemin

Våra ändrade matvanor under pandemin har gett svenska grisuppfödare extra vind i seglen. Den djupa svackan efter torkan 2018 är över och det svenska priset på slaktgris är högst i EU.

När pandemin slog till ändrades matvanorna — vi äter mindre restaurangmat och mer hemlagat.

Detta har gynnat svensk köttproduktion, för när svenska kunder väljer och vrakar i köttdisken blir det oftast något svenskt som hamnar i kundvagnen, men när samma personer beställer från en restaurangmeny verkar köttets ursprung inte vara lika viktigt.

- På bara några veckor började alla äta hemma. Vi distansarbetade, vi reste inte, vi åt inte på hotell och restaurang. Det satte snabbt avtryck, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Importen av griskött minskade med närmare 23 procent under årets sex första månader och samtidigt har svenska grisuppfödare ökat produktionen med någon procent. Åtta av tio grisar som konsumeras i Sverige är nu svenska.

- Den trend som har funnits länge har förstärkts. Så av det skälet kan man tänka att det nya normala kommer att se ut ungefär så här, säger Åsa Lannhard Öberg.

Den stora kinesiska efterfrågan på europeiskt griskött gynnar också indirekt svensk grisproduktion. Afrikansk svinpest har slagit ut stora delar av den kinesiska grisproduktionen och under det första halvåret ökade exporten av griskött från EU till Kina med 75 procent.

Därmed är tyska och danska grisproducenter inte lika intresserade av den svenska marknaden.

- Sedan Kina fick den afrikanska svinpesten så har inte Tyskland och Danmark legat på lika mycket i Sverige för de har fått ut valuta på sitt kött i Asien i stället, säger Christian Carlsson, ordförande för Skåne-Blekinge Grisproducenter.

Men det som Christian Carlsson och många andra grisuppfödare frågar sig är vad som händer när Kinas egen grisproduktion börjar komma i gång igen.

- Det är det vi väntar på att få se vad som händer när Tyskland och Danmark börjar titta på den svenska marknaden igen, säger han.

LRF:s grisexpert Margareta Åberg säger att det finns uppgifter om att 9 000 nya anläggningar för grisproduktion har byggts i Kina och att produktionen ska vara tillbaka på den gamla nivån inom ett år. Men hon tror att det kan ta längre tid än så.

- De har mycket att ta ikapp. De har inte hittat något vaccin ännu och smittan ser ju ut att breda ut sig fortfarande om än inte i lika stor omfattning.

Förra veckan upptäcktes att ett dött viltsvin i Tyskland var smittat av afrikansk svinpest, vilket genast ledde till att Kina stoppade importen från Tyskland.

- Konsekvensen för Sverige är att det kan komma in väldigt billigt griskött från Tyskland, säger Margareta Åberg.

Men hon hoppas att den gynnsamma situationen för svensk grisproduktion ska hålla i sig så att grisuppfödarna kan våga börja investera.

Under sina 35 år i branschen har Margareta Åberg aldrig tidigare sett en sådan lång period av stabila priser för de svenska grisproducenterna som från 2014 och framåt. Den viktigaste orsaken är att debatten om antibiotikaanvändningen i andra länders grisproduktion fick svenska konsumenter att mer konsekvent börja välja svenskt.

Torkan i Sverige 2018 ledde till att foderpriset steg kraftigt, vilket minskade lönsamheten, men nu har foderpriserna sjunkit igen. Det som behövs nu är investeringar i nya svinstallar på bred front, menar hon.

- Vi har precis täppt igen hålen och hämtat andan. Vi hoppas att det här läget kan fortsätta och att man vågar sig på att investera inför framtiden. Vi behöver det, säger hon.

Cecilia Klintö/TT

Fakta: Stabilt pris i flera år

  • Priset som svenska grisproducenter får ut har legat på en stabil och förhållandevis hög nivå i flera år.
  • Orsakerna är flera: Den svenska valutakursen gör importkött dyrare. I Kina har stora delar grisproduktionen slagits ut på grund av afrikansk svinpest, vilket leder till stor efterfrågan på importerat kött där. Dessutom efterfrågar svenska konsumenter kött som är inhemskt producerat.
  • I Sverige minskar importen och allt mer av det fläskkött som konsumeras är svenskt. Samtidigt minskar den totala konsumtionen av fläskkött.
  • Förändringar januari—juni 2020 jämfört med samma period 2019: Den svenska marknadsandelen ökade med 4,9 procent, produktionen ökade med 1,2 procent, exporten minskade med 32,9 procent, importen minskade med 22,9 procent och konsumtionen per capita minskade med 4,3 kilo.

Källa: Jordbruksverket

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.094