Livsmedelsföretagen: Dagligvaruaktörer senfärdiga och okunniga
Den svenska livsmedelsindustrins lönsamhet sjönk rekordsnabbt under årets första kvartal och landets livsmedelsproducenter måste nu hantera de högst uppmätta kostnadsökningarna på tolv år.
Prisutvecklingen har pågått en tid och leverantörerna har vädjat om hjälp från handeln.
Redan i mars gick Ica Sveriges vd Anders Svensson ut och lovade att släppa igenom prishöjningar snabbare för att hjälpa livsmedelsproducenterna. ”Vi är nu beredda att frångå våra vanliga processer”, sa Svensson då i en intervju med Dagens Industri.
Men få livsmedelsproducenter har märkt av detta. Det framgår av den undersökning som ligger till grund för Livsmedelsföretagens konjunkturbrev. Sju av tio leverantörer har ännu inte märkt av några åtgärder från dagligvaruhandeln.
”För många av oss små och mellanstora producenter handlar det nu om liv eller död. Att finnas kvar eller inte”, vittnar ett medlemsföretag.
”Både dagligvaruhandeln och Systembolaget drar fötterna efter sig”, skriver Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, som är kritisk mot dagligvaruhandelns agerande i kostnadskrisen.
– Den dramatiska utvecklingen blixtbelyser förädlingsledets omedelbara behov av att få snabbt gehör för kortade aviseringsfönster och ökade leveranspriser. Tyvärr verkar handeln och Systembolaget reagera alldeles för långsamt eller inte alls. Ska jag vara välvillig i min tolkning så har man inte förstått allvaret i situationen. Men baserat på vad vi hör från enskilda handelsföreträdare handlar det om att de ser risker för att leverantörerna utnyttjar krissituationen för att ”okynnesöka” sina leveranspriser. Producenternas snabbt vikande lönsamhet är ett tydligt bevis för att så inte är fallet och att behovet av prisjusteringar är väldigt verkligt och väldigt brådskande, säger Carl Eckerdal.
Eckerdal ger i sitt konjunktursbrev flera exempel på hur prisförhandlingarna med dagligvaruhandeln präglas av okunkskap och felaktigheter. Ett medlemsföretag fick höra ”Ni är ensamma om att höja priserna”, ett annat ”Vi kan väl dela på kostnaden?”. Olika varianter av ”Aviseringsfönstret var i april, ni får vänta till nästa fönster i februari 2023”, har också luftats. En dagligvaruaktör menade att leverantören i fråga ”bör ta sitt samhällsansvar” i stället för att skicka dem vidare i livsmedelskedjan.
Anmärkningsvärt, menar Carl Eckerdal.
– Den här sortens argument vittnar om en närmast total oförståelse för det minimala eller obefintliga ekonomiska handlingsutrymme som stora delar av förädlingsledet har att rör sig inom.
