Åsa Domeij: Tummen upp för fler konkurrensneutrala krav

Det duggar tätt av nya krav inom hållbarhetsområdet som påverkar dagligvaruhandeln. De flesta av dem är initierade av EU i form av förordningar och direktiv. 

Visst kan det vara lätt att misströsta när arbetsbördan riskerar att bli tyngre och arbetet alltmer komplext. Men å andra sidan missgynnas ingen aktör eftersom kraven är konkurrensneutrala och allas miljöpåverkan minskar. 

Därför är det viktigt att handeln blir duktigare på att påverka nya regelverk i god tid för att de ska bli så effektiva som möjligt. Alternativet är att gå själv, något som kan vara både utmanande och kostsamt.

Låt mig ge ett exempel. Från den första januari i år blev det, genom den nya avfallsförordningen, obligatoriskt att skilja på förpackningar och innehåll innan överbliven mat får slängas. Syftet är att öka cirkulariteten genom att ta hand om mer matavfall till biogas och att materialåtervinna fler förpackningar. 

Läs också Coops vd: ”Lyft blicken från prislappen”

De nya kraven leder till extra incitament att sälja ut eller skänka bort livsmedel i tid för att undvika det tidskrävande arbete som det innebär att separera förpackningar från mat. Följden blir sannolikt också att dagligvaruhandeln från och med nu får betydligt lättare att nå sina mål om minskat matsvinn.

Avskogningsförordningen är ett annat aktuellt exempel. Den innebär att varor som produceras på mark som nyligen har avskogats inte får säljas inom EU. Syftet är att rädda världens skogar, för såväl klimatet som den biologiska mångfaldens skull. 

Även om det är utmanande att rent praktiskt klara av de byråkratiska krav som följer av direktivet kommer riskerna för avskogning att minska genom att bindande krav ställs på leverantörer. Det är svårt att se att enskilda företag, eller för den skull branscher, skulle kunna ha uppnått något liknande på egen hand.

Läs också Bygdeson: En historisk chans för handeln

Ytterligare ett intressant bevis på EU:s ökade hållbarhetsambitioner är det så kallade CS3D-direktivet (Corporate Sustainabiliy Due Diligence Directive), som handlar om att företag får ett större ansvar för miljö och sociala frågor i sina värdekedjor. Även om dagligvaruhandeln redan har ambitioner om att förbättra kontrollen av sina värdekedjor kommer gemensamma krav på företag som är lika stora att göra arbetet enklare, särskilt det förebyggande.

Det går att ha synpunkter på att vissa nya regler är onödigt krångliga och att det ofta är ont om tid för praktiskt genomföra dem. Men det är viktigt att poängtera att floden av krav kommer att lyfta hållbarhetsarbetet inom hela handeln. 

Läs också ”Gör det lönsamt att ställa om till fossilfritt – inte tvärtom”

Näringslivet hade sannolikt inte klarat av att initiera motsvarande utveckling på egen hand. Därför är det viktigt att inte bara fokusera på det tidskrävande praktiska hållbarhetsarbetet på detaljnivå, utan också se det positiva övergripande, som i snabb takt bidrar till att allt fler arbetar i en mer hållbar riktning.

Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood