Därför hamnar matpriser alltid i skottlinjen

Dagligvaruhandeln är en bransch med låga marginaler. Samtidigt vittnar företrädare om att handlare kritiseras hårdare än andra företagare för sin prissättning.

– Mat verkar ha en särställning i samhället, säger forskaren Shon Ferguson vid Sveriges lantbruksuniversitet till Fri Köpenskap.

Han är nationalekonom och forskar på samspelet mellan handel, produktion och politik inom jordbruksområdet. Nyligen skrev han en rapport med slutsatsen att matpriserna hade varit 5 procent lägre om inga marginaler alls togs ut i livsmedelskedjan.

– Jag tror att många blandar ihop marginaler med skillnaden mellan inköpspris och försäljningspris. Om man jämför vad butiken betalar för en vara med vad kunden betalar i kassan, så ser man inte alla kostnader däremellan.

Som exempel ger han kostnader för lokaler, el och personal.

– Många av dessa kostnader är sådant som butiken själv har begränsad möjlighet att påverka.

Matens särställning märkbar

Att maten har en särställning märks inte bara i mediernas rapportering om livsmedelspriserna, enligt nationalekonomen.

– Det märks också genom att vi har särskilda myndigheter, regleringar och politiska styrmedel. Jag har svårt att komma på någon annan bransch som får samma typ av uppmärksamhet. Möjligen skogsbruket, säger Ferguson.

Samtidigt betonar han att dagligvaruhandeln trots sina låga marginaler har hög avkastning på sitt kapital – över snittet i näringslivet.

– Det kan uppfattas som motsägelsefullt. Hur kan man ha små marginaler och samtidigt hög avkastning? Förklaringen är den höga omsättningen. Många butiker omsätter väldigt stora volymer. Då kan även låga marginaler generera betydande vinster i förhållande till de tillgångar som används i verksamheten.

Att avkastningen är hög tolkar nationalekonomen som att vissa kedjor har varit mer framgångsrika än andra.

– Bättre konkurrens behöver inte innebära mycket lägre priser för konsumenterna. Det kan lika gärna innebära att företagens avkastning sjunker.

Diskussionen om matpriserna är dock för ensidig, enligt Shon Ferguson.

– Ofta fokuserar man på koncentrationen på marknaden, alltså hur många eller få aktörer som finns. Men hur olika avtal och kontrakt är utformade kan vara minst lika viktigt.

Han beskriver att faktorer som ensamrättsavtal eller andra detaljer i affärsvillkoren kan ha stor betydelse för hur konkurrensen fungerar i praktiken. Nationalekonomen tycker också att man bör lyfta blicken.

– För många människor handlar mat om mer än ekonomi och vinster. Det finns nästan ett moraliskt perspektiv på mat som gör att området behandlas annorlunda än många andra marknader, säger Shon Ferguson.

”Många tveksamma till marknadstänk”

Just det moraliska perspektivet är något som Katharina Berndt har studerat. Hon är docent i filosofi och har forskat på värderingar och sociala normer. 

Enligt henne uppfattar många det som mer problematiskt att tjäna stora pengar på mat än på exempelvis elektronik eller resor. Detta eftersom mat är ett grundläggande mänskligt behov. 

”Vi alla behöver tak över huvud, hälsa, utbildning — och såklart mat. Att de här behoven är helt grundläggande skulle ju inte rimligen förnekas av någon”, skriver docenten i ett mejl till Fri Köpenskap.

Att samhällen bör fungera så att de behoven tillgodoses för alla tror Katharina Berndt de flesta tycker.

”Om inget annat har ju våra stater förbundit sig till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, där dessa grundläggande krav ingår”, skriver hon.

Därför väcker stigande matpriser och vinster starka reaktioner, menar docenten och pekar på att man inte kan välja bort mat på samma sätt som man kan avstå en resa eller en ny tv. 

”Det här resonemanget förklarar — och rättfärdigar! — att många människor är tveksamma till marknadstänk inom specifikt sjukvården, skolväsendet, bostadsmarknaden och även dagligvaruhandeln”, skriver Katharina Berndt.

Referenspriser viktig psykologisk faktor

Utöver olika moraliska synsätt finns det flera psykologiska mekanismer som kan förklara varför människor reagerar starkt på just matpriser. Det säger Patric Andersson som forskar på ekonomisk psykologi.

– En viktig faktor är referenspunkter. När vi bedömer om något är dyrt eller billigt jämför vi med ett pris vi har i huvudet sedan tidigare.

Effekten blir större för livsmedel vi köper ofta, menar Patric Andersson.

– Där har vi priserna färskt i minnet. Vi ser förändringarna vecka efter vecka och reagerar snabbare när de stiger.

Annat är det med bilar, semesterresor eller andra varor som vi köper mer sällan.

–  Där märker vi inte prisökningarna på samma sätt.

Mentala modeller

En annan anledning till att folk utanför branschen kan bli upprörda av dagligvaruhandelns prissättning är att individer uppfattar priser olika.

– Vi har alla mentala modeller för hur prisökningar uppstår, säger Patric Andersson och fortsätter:

– Redan på 1980-talet visade forskning att ekonomistudenter och psykologistudenter resonerade olika kring inflation.

Slutsatserna var att utbildning och kunskap påverkar hur man tolkar kostnader, marginaler och prisförändringar.

– Den som är insatt i ekonomi tänker kanske mer på hyror, energikostnader, transporter och andra kostnader som påverkar priset. Andra ser främst slutpriset i butiken.

Synligheten påverkar

En tredje psykologisk aspekt är att butiker syns mer än andra företag.

–  Icahandlaren är en person av kött och blod som finns på orten. Många tankar exempelvis på obemannade bensinstationer och då finns det ingen tydlig person att rikta frustrationen mot, säger Patric Andersson.

Han pekar på att dagligvaruhandeln är något människor möter hela tiden. 

– När priserna stiger är det butiken som blir den synliga representanten för förändringen. Många har en mental bild av hur en butik fungerar och vad som är en rimlig vinst, men få känner till de faktiska kostnaderna och marginalerna.