Jan Börjesson, publicist
och före detta
chefredaktör för
Fri Köpenskap och Fast Food
Den dokumentation som finns om rester av bekämpningsmedel säger
heller inget om de risker som uppstår på andra områden om man undviker
att använda bekämpningsmedel. Inte ens ur miljösynpunkt har några klara
förbättringar kunnat påvisas. Vad man däremot vet är att
avkastningen är avsevärt lägre på ekologiskt odlade livsmedel. De är
dyrare att producera och därmed också dyrare för konsumenten.
Den ekologiska trenden tycks alltså bygga mer på tro än på vetande.
Ändå ser alltfler företag ekologiskt odlade produkter som
livsmedelsbranschens stora framtidsfråga. Det är en märklig situation
som åtminstone till en del får skyllas på den förra regeringen. Den
utfärdade nämligen ett direktiv för kommuner och landsting att
ekologiska livsmedel ska öka från fyra till 25 procent inom den
offentliga sektorn till 2010. En inte alltför konspiratorisk tanke är
väl att miljöpartiet hade ett finger med i det spelet.
Även om målet gällde storhushållen var stenen i rullning.
Självklart måste handeln haka på för att inte hamna på efterkälken.
Ekologiska produkter är inget nytt, men förvandlingen från smala
nischprodukter till het trend känns mer hysterisk än logisk.
Ekologiska livsmedel är dock ingen isolerad företeelse, utan
ingår i något som kan sammanfattas som den gröna trenden med
komponenter som ökad medvetenhet om hälsa och näring samt allt större
fokus på lokal och regional produktion. Det är här logiken brister.
Något samband mellan ekologiska produkter och hälsa/näring har inte
kunnat påvisas. Småskalig produktion kan visserligen vara ekologisk,
men behöver inte vara det.
Folks uppfattning om ekologiska livsmedel styrs i mångt och mycket av
förutfattade meningar. Ett exempel: vid ett blindtest på bröd upplevdes
inga fördelar vad gäller smak på de ekologiska produkterna. Men när
testpanelen fick veta vilka sorter som var ekologiska upplevdes dessa
ha den bästa smaken.
Ekologisk produktion ger - med rätt eller fel - positiva vibbar
till konsumenterna. Men allt ekologiskt är inte guld som glimmar. Vissa
fullkornsprodukter smakar rentut sagt illa. Att de ändå platsar i
butikshyllor och frysdiskar kan enbart bero på handlarnas ambitioner
att uppfattas som politiskt korrekta.
Med tanke på det bristfälliga underlaget finns emellertid goda
skäl att ifrågasätta hållbarheten i den ekologiska trenden. Att hälso-
och näringstrenden kommer att vara bestående för lång tid framöver står
fullt klart. Men det är knappast någon gratisbiljett för ekologiskt
odlade produkter. Om det visar sig att konsumenterna inte är beredda
att betala mer för dessa produkter har vi satsat stora resurser på en
trend som inte längre finns. Vi har avsatt jordbruksmark, som skulle
kunna användas till att öka den traditionella livsmedelsproduktionen
och producera bioenergi, till odling av produkter som bara ger hälften
så stora skördar.
Tala om resursslöseri och ytterst ansvarigt för detta är
faktiskt staten, som utifrån enbart politiska motiv, bestämde den
ekologiska färdriktningen, istället för att satsa långsiktigt på ett
hållbart jordbruk. Att riktningen dessutom råkar vara ett arv från en
rödgrön allians gör den än mindre aptitlig.
BREAKING