Stefan Melesko, ekonomie doktor, medie-forskare och professor Innan vi tar itu med de analyserna, så tycker jag att allt som hänt belyser ett gammalt anglosaxiskt talesätt, greed breeds greed, girighet föder girighet. Visst kan det tyckas anmärkningsvärt att dessa rika handlare sätter hela sin verksamhet och sitt rykte på spel bara för att den tredje eller fjärde Ferrarin måste in i garaget. Om alla maximerar sin egen nytta – läs vinst i det här fallet – så blir också den totala nyttan störst för alla. Varför stämmer inte den tesen här? För nog försökte dessa handlare maximera sitt eget utfall av färsförsäljningen. Jo, teorin bygger på två förutsättningar som inte är uppfyllda. Den första är att alla handlare i landet i så fall måste göra samma sak. Betyder då det att om alla hade fuskat så hade den totala nyttan för alla konsumenter blivit större? Naturligtvis inte. Den andra förutsättningen är nämligen ännu viktigare. Alla konsumenter ska ha fullständig information om den aktuella produkten eller tjänsten för att kunna fatta rätt beslut. Hur många hade, om de fått rätt information, då köpt gammal färs prissatt som ny? Ingen, naturligtvis. Varför sänktes inte priset på den äldre ommärkta färsen, så att alla hade fått rätt information och kunnat göra ett rationellt val, nämligen om man ville ha färsk färs till ett högre pris eller äldre färs till ett lägre pris. Nu säger teorin att bristen på relevant information och ojämnt spridd sådan är det värsta som kan hända om man vill maximera allas nytta. Och som en konsekvens av bluffen skapades sannerligen ingen maximal nytta för konsumenterna.Som en förlängning på den diskussionen om öppenhet eller inte kommer spelteorins begrepp ”fångarnas dilemma”. Vi har två fångar som har begått brott. Om båda skvallrar så får båda lägre straff än om en skvallrar och den andra tiger, för då kommer skvallraren lindrigare undan medan tigaren får ett strängt straff. Om båda tiger så kommer de båda undan alla påföljder. Visst påminner denna tigandets överlägsenhet om vår situation med ommärkt färs. Ommärkningen har säkert hållit på och kunnat hålla på under en längre tid därför att just ingen talat om sanningen. Tillvägagångssättet med att köra med gammal färs som ny har förekommit länge och är spritt. För att bryta upp denna för utövarna så lönsamma tigandets strategi krävs att någon utanför systemet får information.Den sista frågan kring teoribildning, och nu på ett övergripande plan, är kraven på centralpackat kött. I alla decentraliserade organisationer finns ett centrum, som gärna vill hävda sina egna intressen. Det finns som vi sett ingen möjlighet att genom ägandet påverka agerandet i enskilda Icabutiker utan det får skötas genom mer raffinerade metoder, att med hjälp av skandalen få gehör för centralpackat kött. En åtgärd som verkligen inte hjälper konsumenten, eftersom lokala leverantörer riskerar att slås ut. Om jag uppbringade allt mitt konspiratoriska tänkande så blir min slutsats att långsiktigt kommer Icaledningen att betrakta krisen som mer positiv än negativ. Dels kommer sannolikt avslöjanden som visar att Ica inte är ensamma, dels kommer varumärkespåverkan att gå över. Och slutligen så fick man en chans att tvinga fram fler centrala åtgärder. Vad blir nästa steg?