Christina Falkengård,frilansjournalistDå fick jag i uppdrag av tidningen Land att resa ut och handla. Jag fick hjälp att välja vanliga butiker (inte lågpris, inte storköp) där 15 basvaror – så identiska som möjligt, land för land – köptes till normalpris. Bilder och protokoll har hjälpt mig att upprepa uppgiften år efter år.30 år är lång tid. Affärerna är sig ändå förvånansvärt lika och speglar kundernas livsstil. Under tiden har vi haft två stora galna-ko-sjuke-larm och flera salmonellahot. Kyckling och kalkon har ökat på bekostnad av rött kött. Bröddiskarna har svällt liksom färdigmaten.Hollands billiga mat beror på begränsat sortiment, få varor av samma sort (dyr, medel, låg), korta transporter i ett litet land och osofistikerad matlagning. Men det börjar bli inne att ha gäster hemma och försäljningen av färdiglagat ökar. Annars hugger man ett paket grytbitar, påsar av sallat, grönsaker och kryddmix och cyklar hem och bryner, blandar och rör…I Finland blev matpriserna lägre vid EU-inträdet. Riktig husmanskost lagas och det är också det man köper färdigt till lunchen på jobbet. Ingen hel kyckling, bara styckad i marinad.Min svenska butik i Sollentuna har gått från Stens Ica till en mallad Ica Supermarket. Minskat sortiment och utslätning, dyr frukt, små manuella diskar. Men priserna hålls i schack av konkurrens från Willys, Vinn, Lidl, Prisextra, Coop Forum och Maxi Ica. Förr var det bara Obs. Unikt för Sverige är allt utöver mat som fyller hyllorna, och de långa öppettiderna. Hos Meny i Vika centrum i Oslo skulle försäljningen öka mer om kunderna inte gränshandlade i Sverige. Färdigmat ökar, liksom ekologiskt.I min engelska butik – Tesco i stadsdelen Elephant & Castle i södra London – får kunden själv skanna varorna och betala i automat. Lite rött kött, mycket fågel. Fortfarande räknas i pound (1 pound = 454 gram) eftersom ”det är enklare än att tugga kilon genom huvudet.”Irma i Köpenhamn var först med ekologiskt och är fortfarande bäst på det av butikerna i undersökningen. Man är också bra på att gynna storhandel, med bättre kilopriser om man köper storförpackning. Bröd har ökat i pris mer än annat.I Tyskland har min Karstadt-butik byggts om rejält igen, men är sig ändå på många sätt lik, trots kafé och champagnebar. Köpvanorna har ändrats så att basvaror köps i lågprisbutik, grönt och ägg direkt av bonde och ”det extra” i traditionell affär.I den franska Monoprix-butiken är det trångt med hög omsättning. Går man ”fel” blir man en stoppkloss. Euron har haft det svårt. Gamla francen lever kvar på prislapparna, som blir röriga med både styck- och kilopris i två valutor. Jag är gärna kund i svensk affär om jag räknar pris och kvalitet. Annars gillar jag den hyggliga stämningen i Holland, Danmark och Norge, den vackra exponeringen i Frankrike, lättkörda vagnar i Tyskland och brödet i Finland. Som kund skulle jag vilja vara lika duktig och medveten som den franska.