Fri Köpenskap anordnar den 23 september seminariet Lönsam mångkultur. Här kommer både entreprenörer med rötterna i utlandet och svenska företag berätta om dena växande marknad. Mer information här.Västervik blev nya hemorten för familjen Golalic och 1995 öppnade de en livsmedelsbutik mitt i stan. Butiken sålde bosniska specialiteter och med tiden växte den till ett importföretag.– Butiken lades ned, vi hade helt enkelt inte tid. Mina leverantörer till butiken på Storgatan är i dag mina kunder, berättar Zlatan Golalic, vd på Plivit Trade.Plivit Trade ligger i stadsbebyggelsens utkant. Inte mycket vittnar om att här finns en knutpunkt för handel med specialiteter från Sydeuropa som distribuerar till hela Sverige och Skandinavien. Före­taget har elva anställda, och fem av dem bär namnet Golalic. Nästan alla har rötter i Balkan.Måste kunna produkterna– De som ska sälja våra produkter måste kunna regionen, matkulturen och kunna uttala namnet riktigt, säger Tomislav Majic, it- och marknadsansvarig. Plivit Trade anpassar sina säljare efter kunden. Etniskt specialiserade butiker får besök av medarbetare med ursprung i Balkan.– Det går mycket bättre om det kommer en kroat till kroater, bosnier till bosnier och så vidare. Man talar varandras språk och det flyter bättre, säger Zlatan Golalic.Plivit Trades försäljning fördelas med ungefär hälften till etnobutiker och den andra hälften uppdelad på kedjorna Axfood, Bergendahls, Ica, Coop tillsammans med etnobutiker i Danmark och Norge.– Vi jobbar med de absolut största varumärkena från före detta Jugoslavien, detta kombinerat med kunskap om produkterna och matkulturen i regionen och våra konsumenter är förklaringen till att vi uppnått så bra resultat i Skandinavien. Sverige bra för test– Sverige och Danmark är en bra testmarknad. Svenskarna är öppna och nyfikna. Balkanländerna är ett populära resmål. 2006 besöktes Kroatien och Bosnien-Hercegovina av ungefär 200 000 svenskar.Men även om Plivit Trade har expanderat snabbt och basen utgörs av nysvenskar som kom från Balkan under 1990-talet så är matintresserade svenskar en grupp som ökar. Ungefär 60 procent av kunderna är nysvenskar och 40 procent är svenskar.– Beroende på var butiken ligger så ser också kundkretsen olika ut, berättar Avni Krasnici, som är säljare i etnosegmentet och också driver två butiker, en i Oskarshamn och en i Kalmar. I Oskarshamn finns ungefär 40 bosniska familjer – kundunderlaget där består av 70 procent svenskar och 30 procent nysvenskar– Som säljare har jag har ett så nära samarbete med mina kunder så att jag vet när det är dags att ändra sortimentet och föra in någon ny produkt. Det är nästan så att många kunder låter mig bestämma, förklarar Avni KrasniciMot de stora kedjorna jobbar man i team om minst två. Tomas Fahlström med 20 års erfarenhet av svensk dagligvaruhandel är en av parhästarna som ger sig ut på fältet. Han anställdes i våras just för att bibringa sina kunskaper.Fullständig service– Det är viktigt att vi kan ge fullständig service och produktinformation så att kunden får svar på alla sina frågor på en gång, berättar Tomas Fahlström. Både produkter och varumärken är för många kunder, som de också var för mig, okända. Plivit började leverera till Ica år 2000 och till Axfood och Coop för fem år sedan. Det har hänt mycket i attityden mot varorna från Balkan.– Kedjorna är öppna för våra produkter, samarbetet är enklare och våra produkter får chansen på ett helt annat sätt, vi vinner nya konsumenter, säger Zlatan Golalic.Varorna från Kroatien har gjort en resa från etnobutiker till etnohyllorna de stora svenska butikskedjorna. Men Plivits vd vill mer:– Vi tycker att våra produkter ska finns bland de varukategorier där de hör hemma, förklarar Zlatan Golalic. Vi är stolta över våra varor och vår kultur, det är inte det. Men grönsaksinläggningar ska finnas bland andra liknande produkter, våra kryddor på kryddhyllan.– Även om det finns en öppenhet så möter våra artiklar också fördomar. Vi kan få synpunkten att vi ska ändra på designen av vissa produkter, men det går inte, förklarar Tomislav Majic. Ta till exempel Vegeta, som är Europas mest sålda krydda och Kroatiens största exportvara. Det är en logotyp som är lika inarbetad som Coca-Cola och det kan man inte ändra.Lisbeth RaudenVia länken i blå rutan här ovan kan du ladda ned de sidor ur förra veckans Fri Köpenskap som behandlar ämnet Lönsam mångkultur.