Pär Bygdeson, vdLivsmedelshandlare-förbundet, SSLF.Men de behöver mer för att kunna bli det där alldeles extra, det som vi andra ser upp till. Växten kan vi räkna bort, får den vatten sol och gödning är den nöjd och gör vad den ska, men människor och organisationer kräver mer. De behöver krav och uppmuntran för att växa sig riktigt framgångsrika och bli ett föredöme för andra. Inom branschen har vi i många år talat om att det måste bli attraktivare att arbeta inom handeln. Studier som presenteras visar dock även 2009 att drygt 50 procent av de som arbetar inom handeln har halkat in där på ett bananskal och blivit kvar. Visserligen trivs många, men det är ju lätt att fundera på hur det hade fungerat i butikerna om 85 procent hade sökt sig till handeln för att man brinner för branschen. En grupp, både i Sverige, men även på andra håll i världen, som varit duktig på att ge sin bransch rätt näring är kockarna. Undantaget några obegripliga franska restauranger så var kockyrket för 25 år sedan ett lågstatusyrke som få brydde sig om. Genom en mycket målmedveten satsning på tre områden har denna yrkesgrupp gått från att vara en lågstatusgrupp till att bli firade stjärnor. Jag har genom åren följt denna utveckling med stort intresse och lärt mig att det finns tre byggstenar som lagt grunden till där man är i dag:Tävla, tävla och åter tävla. Att låta ambitiösa kockar på uppgång mäta sig mot varandra många gånger skapar intresse. Matlagning har blivit en sport, med cuper, ligor, kvalmatcher, EM, VM, guld-, silver- och bronsmedaljer. Alla gillar en vinnare och kan känna sympati med den som kämpade väl men som inte nådde ända fram.Internationellt erkännande. Att andra, länder med matkulturer som vi ser upp till, ser oss och ger våra kockar sitt erkännande ger status och tyngd. Både genom att Sverige har vunnit internationella kockmästerskap och att vi har fått en- och tvåstjärniga krogar i Guide Michelin. Utbildning av kunderna. En restaurang kan aldrig ta betalt för mer än vad kunderna förmår att uppskatta. Ett restaurangbesök handlar till stor del om maten och drycken, men även om inredning, dukning, överraskningar, atmosfär, att bli sedd som kund av andra. Det restaurangerna har varit duktiga på är att lära oss kunder att uppskatta och betala för alla de delar som en måltid på en restaurang innebär.Någon Guide Michelin för dagligvaruhandeln finns inte mig veterligen, men det är en intressant tanke. Kanske vi ska starta en här i landet för att sedan åka ut i världen och ranka butiker enligt kriterierna; värd att besöka när man är på orten, värd att ta en omväg till och värd att göra en särskild resa till. Att börja tävla finns det inga hinder för, kriterierna finns det många av: försäljningsutveckling, kundnöjdhet, nyskapande, och kampanjutfall etcetera. Tävlingsklasser likaså: närbutik, matbutik, lågpris och stormarknad som exempel. Återstår då att fortsätta att utbilda kunderna och här skulle vi kunna få draghjälp av kockarna. Salig Lars ”Pluto” Johannison sade en gång till mig att det är avgörande för restaurangernas överlevnad att människor lagar bra mat hemma, annars vet de inte vad de får på krogen. Dessutom finns det en värld av tillbehör för en ökad måltidsupplevelse hemma som väntar på att bli framtagen och sedermera skapa merförsäljning.