Lars-Anders Häggström: Därför fortsätter vi strida för ob-tilläggen
”Varför vill inte facket växla sänkt ob-ersättning för extraanställda mot högre ersättning för fast anställda?” Det frågar sig Fri Köpenskaps chefredaktör Åke Rosengren i sin ledare i nummer 45/2009.
Lars-Anders Häggström,
Handelsanställdas förbund.
Nu har tidningen gett mig utrymme att förklara varför vi inom Handelsanställdas förbund fortsätter att strida för ob-tilläggen.Handels är en demokratisk organisation. Våra mål, visioner och vårt dagliga arbete bestäms utifrån medlemmarnas uppfattning. Det är medlemmarnas önskemål om bättre villkor på jobbet som styr allt vi gör. Det är viktigt att hålla i minnet när ni fortsätter läsa.När affärstidslagen slopades 1972 var fack och arbetsgivare överens om att ob-tillägg krävdes för att hämma en ”osund utveckling”. Många handlare frågade sig om kunderna verkligen ville handla alla tider på dygnet.Kvälls- och söndagsarbete blev mycket mer utbrett än vad ansvariga politiker först trodde. Den socialdemokratiska regeringen ville utreda frågan, men en borgerlig valseger kom emellan 1976. När socialdemokraterna kom tillbaka till makten 1982 hade folk vant sig vid att handla på kvällstid och söndagar.År 2009 är vår medlemskår fortfarande starkt besjälad av att hitta rimliga arbetstider. En majoritet accepterar söndagsöppet, men många är kritiska. En klar majoritet anser att obekväm arbetstid råder efter klockan 18.Våra medlemmar försöker leva ett normalt familjeliv. Handelsmedlemmarnas barn är inte annorlunda än andra barn. De behöver också sina föräldrar på kvällar och helger. Ensamstående föräldrar som försöker hitta barnomsorg på kvällstid eller söndagar märker att det inte är lätt. Att jobba kvällar medför också ökad risk för rån, hot och våld. Det är ett mycket stort orosmoment.Men vi har insett att kunderna har lärt sig ett nytt beteende. Svenskarna åker betydligt oftare till köpcentrum än till kyrkan på söndagar.Om öppettiderna blivit svåra att ändra, så vill våra medlemmar åtminstone ha rimlig ersättning för arbete på obekväm arbetstid.I en medlemsundersökning inför 2007 års avtalsrörelse fick Handels in 10 000 svar. 97 procent svarade nej till försämringar av ob-ersättningen. Det är inga skillnader två år senare. När Handels arrangerade avtalskonferenser runt om i landet i september så mötte vi precis samma inställning: Rör inte vårt ob-tillägg!De fria affärstiderna är måhända bekväma för kunderna, men de har också negativa effekter. Arbetsgivaren har fått ett komplicerat personalpussel som måste fyllas med deltids- och visstidsanställda. Extrapersonal ska sms-as, mejlas eller ringas in med kort varsel när personalpusslet hotar att falla i bitar.Nyanställda lär sig se arbete i handeln som ett genomgångsyrke. Vilket engagemang och vilken kompetensutveckling får du om du jobbar 5–10 timmar i veckan? Yrkets status blir lidande. Handels diskuterar gärna vad som kan göras för att i stället höja yrkets status.Vi vet att Svensk Handel inte är helt enigt i ob-frågan. Arbetsgivare som inte har långa öppettider skulle med en omfördelning få en kraftig kostnadsökning – man har i dag marginella kostnader för ob-ersättningarna – men skulle få ta kostnaden för kraftigt höjda timlöner. Detta är vare sig rättvist eller speciellt logiskt och skulle slå väldigt hårt mot vissa delar av detaljhandeln.På gott och ont, parterna lagar efter läge – sammantaget är nuvarande system rättvist för både arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsgivarna får ett flexibelt system, branschen har ett av näringslivets mest flexibla avtal vad gäller arbetstider. För våra medlemmar är fördelen att de får rimligt betalt för att jobba när andra är lediga.