Åsa Geremyr Hansén: Erbjud konsumenten större smak- upplevelse
Har du gjort samma misstag som jag någon gång? Att i farten och i stöket bland termosar på en konferens, av misstag råka hälla kaffe i en mugg, när det är te du ska ha. Har du tänkt på hur illa kaffe smakar då, nästan avskyvärt? Kaffe som är så gott, men bara om smaklökarna är inställda på kaffe.
Åsa Geremyr Hansén, vd,Food to happenHar du någon gång fått en smörgås på flyget, en klämma eller en wrap, satt tänderna i brödet och undrat – vad smakar fyllningen? Är det kyckling eller…? Och sedan vikt upp den hopknycklade förpackningen igen och läst: Wrap med laxröra och då när du har facit i hand, kan du inte begripa varför du inte kunde skilja på lax och kyckling. Säkert har du också varit på vinprovning någon gång och upptäckt toner av lakrits och björnbär i vinet? Ja, men erkänn att det är först efter att sommelieren har berättat om vinets karaktär, för innan dess är man så gott som chanslös. Med en bindel för ögonen är det väldigt få individer som ens kan känna skillnad på rött och vitt vin. Hur ska vi då kunna skilja på varorna i livsmedelsbutiken? Trots att min affär är fylld med produkter som jag ska äta, smaka och njuta är det väldigt få avdelningar, varor eller produkter som talar till mina smaksinnen. Jag kan faktiskt gå igenom hela affären utan att få varken mat- eller smaklust. Möjligtvis kan butikens brödavdelning, med doften av nybakat och nygräddat vara undantaget, men vill jag ha hjälp med att hitta rätt bröd till min favoritost är jag illa ute. Vilket bröd matchar den sträva, fruktsältan i en ung appenzeller eller det skaldjurssöta i Kavlis räkost bäst? Den butik eller leverantör som guidar mig kommer ju att förhöja min smakupplevelse. De har också stor chans att få mig att välja en vara på grund av smak och inte av pris. För när de emotionella smaksinnena får styra vinner de nästan alltid över det förnuftiga, rationella tänkandet. Vad är det egentligen för smakskillnad på Felix ketchup och Heinz ketchup? Två starka varumärken som konkurrerar om min gunst. Om ingen berättar det för mig, är det svårt att upptäcka skillnaden, att den ena är lite mer vinägerstark och då kanske passar just mina smakpreferenser lite bättre. Jag kan bara konstatera att när alla, både producenter och detaljister, talar om vikten av differentiering, om att profilera sitt varumärke, sin produkt eller sin butik, har så gott som alla missat ett verktyg – den sensoriska kommunikationen. Att kort och gott berätta hur deras produkter smakar och vad de passar bra till. I dagens hårda konkurrens borde en smakplattform vara ett lika viktigt verktyg som en varumärkesplattform i kommunikationen. Med den som grund kan man skapa en förväntan, trycka på rätt smakknappar och sedan leverera en smakupplevelse som infriar förväntningarna. Ta till exempel öl. Säger du att en viss ölsort har en söt humlebeska, kommer konsumenten per automatik framkalla smaken av söt humlebeska när hon eller han tar den första klunken.Syn, hörsel, doft, känsel, smak. De fem smaksinnena i all ära, men jag hävdar att det viktigaste smaksinnet är hjärnan och bara med guidning kan konsumenten uppleva smakerna fullt ut. Det handlar om att hjälpa konsumenten att hitta rätt produkt för rätt tillfälle och därmed erbjuda en större smakupplevelse. Men det handlar också om att differentiera din produkt och höja intresset för ett helt sortiment. Ändå är det så få livsmedelsföretag som utnyttjar möjligheten att kommunicera hur deras produkter smakar.