Thomas Svaton,vd,Svensk Dagligvaruhandel.Först beräknas en köpkraftsparitet och därefter ett prisnivåindex. Köpkraftsparitet är kvoten mellan två länders priser för samma vara i respektive lands valuta. Om en liter mjölk i Litauen kostar LTL 2:6 jämfört med 9 kronor här hemma blir köpkraftspariteten 3:46 kronor/LTL. Den officiella växelkursen är dock 2:49 kronor/LTL – man får alltså mer kronor per LTL räknat i mjölk än om man går till växlingskontoret. Ett prisnivåindex beräknas som kvoten mellan köpkraftspariteten och den officiella växelkursen. Det uttrycker hur dyrt eller billigt det är i Sverige jämfört med Litauen. I exemplet ovan blir indexet 139 – mjölken är 39 procent dyrare i Sverige. Kycklingfilé blir cirka 23 procent dyrare. Växelkursen har stor påverkan på prisnivåjämförelser mellan länder. Om Sveriges växelkurs skulle uttryckas i 2009 års nivå, 2:97 kronor/LTL, skulle mjölken och kycklingen i stället ha varit 17 respektive 3 procent dyrare, prisskillnaden skulle mer än halverats. En vanlig kritik mot ”EU-metoden” är sammansättningen av varukorgen (produkturval, kvalitet, konsumtionsmönster, butiksurval, servicegrad etcetera.) samt insamlingsmetoden. Ambitionen är naturligtvis att korgen ska vara rättvisande, men är det realistiskt?Thomas Svaton,vd,Svensk Dagligvaruhandel.