Thomas Svaton: Är EU:s jämförelse rättvisande?
EU:s årliga matprisjämförelse utsätts ofta för kritik. En harmoniserad varukorg som räknas om till en gemensam valuta kan väl inte vara särskilt kontroversiellt?
Är EU:s jämförelse rättvisande
Thomas Svaton,vd,Svensk Dagligvaruhandel.
beräknas en köpkraftsparitet och därefter ett prisnivåindex.
Köpkraftsparitet är kvoten mellan två länders priser för samma vara i
respektive lands valuta. Om
en liter mjölk i Litauen kostar LTL 2:6 jämfört med 9 kronor här hemma
blir köpkraftspariteten 3:46 kronor/LTL. Den officiella växelkursen är
dock 2:49 kronor/LTL – man får alltså mer kronor per LTL räknat i mjölk
än om man går till växlingskontoret. Ett prisnivåindex beräknas
som kvoten mellan köpkraftspariteten och den officiella växelkursen.
Det uttrycker hur dyrt eller billigt det är i Sverige jämfört med
Litauen. I exemplet ovan blir indexet 139 – mjölken är 39 procent dyrare
i Sverige. Kycklingfilé blir cirka 23 procent dyrare. Växelkursen
har stor påverkan på prisnivåjämförelser mellan länder. Om Sveriges
växelkurs skulle uttryckas i 2009 års nivå, 2:97 kronor/LTL, skulle
mjölken och kycklingen i stället ha varit 17 respektive 3 procent
dyrare, prisskillnaden skulle mer än halverats. En vanlig kritik mot
”EU-metoden” är sammansättningen av varukorgen (produkturval, kvalitet,
konsumtionsmönster, butiksurval, servicegrad etcetera.) samt
insamlingsmetoden. Ambitionen är naturligtvis att korgen ska vara
rättvisande, men är det realistiskt?
