Handeln och bönderna i tvist
EU-parlamentet väntas i dag rösta igenom ett förslag kring otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan. Förslaget syftar enligt bönderna till att stärka deras förhållande i saker som:
* Sena betalningar.
* Att bonden får betala för svinn som äger rum i köparens lokaler men som inte beror på leverantörens försumlighet.
* Övervältring av kostnader för kampanjer och reklam.
Enligt producenterna kan handeln dessutom ändra eller makulera beställningar i sista minuten på exempelvis grönsaker eller andra varor som producenten redan tagit fram. Ett svinn som producenten betalar.
– Förslaget är tänkt att stärka producentens makt i den typen av frågor. Konsumentpriset har under en längre tid ökat men bondens andel har inte hängt med. Det här är en av orsakerna till det, säger Lars-Erik Lundkvist, expert på konkurrenskraft och regelförenklingar hos LRF till Fri Köpenskap.
Branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel pekar på att det sedan 2013 finns en gemensam branschöverenskommelse mellan handeln och industrin kring principer för god affärssed.
– Där har vi definierat vad som är god affärssed, exempel på vad som är god affärssed och dessutom har vi utsett kontaktpersoner på respektive företag om principerna av någon anledning inte skulle efterlevas. Min uppfattning är att detta är en överenskommelse som både handeln och industrin sett ett stort värde i, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel och fortsätter:
– Dessutom har konkurrensverket i sin nyligen presenterade rapport undersökt konkurrensen i livsmedelskedjan och bedömer att den fungerar väl.
Lars-Erik Lundkvist tycker inte att överenskommelsen är tillräcklig.
– Dessutom involverar den inte hela primärledet. Vi behöver få till en ordentlig lagstiftning och en livsmedelsombudsman att vända oss till. Precis som man har i England och som man planerar att införa i Finland.
