Snöovädret i november 2016 slog hårt mot livsmedelstransporterna, både till butiker och till kommunala verksamheter. Situationen i butikerna räddades av att kunderna inte heller tog sig till dem. Det framgår av en rapport från Livsmedelsverket.

För två år sedan drabbades Stockholm av det största snöovädret på över 100 år. Vare sig personbilar, lastbilar eller bussar tog sig fram på gatorna. Det ledde till allvarliga men kortvariga konsekvenser för livsmedelsförsörjningen.

På uppdrag av Livsmedelsverket har Ulrika Kumlien på Försvarhögskolan utrett vad som hände, och hur det påverkade livsmedelsleveranserna. Utvecklingen mot ”lean” och ”just-in-time” inom livsmedelskedjan har inneburit att lagerhållningen minskat och att livsmedelskedjan blivit allt mer känslig för störningar.

”Störningen som uppstod blev kortvarig, men skapade stora utmaningar för livsmedelskedjan”, heter det i rapporten. Dessutom kvarstod stora störningar i upp till en vecka efter snöfallet, som i sig bara varade i två dagar. I rapporten intervjuas både leverantörer och dagligvarubutiker om hur de drabbades av och hanterade snöovädret.
Ica drabbades hårt. Redan tidigt på morgonen den 9 november var det helt stopp i leveransflödet till och från kedjans lager i Stockholmsområdet. Det berodde i första hand på att lagergården inte snöröjts.

150 av Coops butiker i Stockholmsområdet påverkades, liksom ett hundratal butiker i övriga Sverige som normalt får leveranser från Coops lager i Mälardalen. Under det värsta ovädret stoppade Coop alla leveranser still Stockholms innerstad.
Dagab kunde endast genomföra 10 procent av sina planerade leveranser den 9 november. Flera av både Coops och Dagabs lastbilar fastnade i trafiken och blev stående över natten.

För Ica Supermarket Fridhemsplan uteblev drygt hälften av leveranserna eller blev försenade under onsdagen. Coop Västberga får vanligtvis sina leveranser på kvällstid, så här handlade det mest om förseningar. Butiken hade dock bara drygt hälften så många kunder som en vanlig vardag.

Willys i Älvsjö blev helt utan huvudleveranser under tre dagar. Störningen innebar också att personalschemat fick läggas om och att försäljningen minskade. Både Coop och Dagab framhåller att tillgången till chaufförer är en begränsande faktor vid kriser av den här typen. De chaufförer som fastnade i sina bilar kunde heller inte utnyttjas för andra körningar senare på grund av arbetstidsreglerna. Myndigheterna samordnade sitt arbete under krisen i det regionala samverkansorganet SSR. Någon kommunikation mellan SSR, den kommunala trafikförvaltningen och dagligvaruleverantörerna förekom inte.

Vare sig trafikkontoret, länsstyrelsen eller SSR diskuterade livsmedelstransporter under krisen, trots att det är en samhällsviktig funktion. De säger dock att frågorna skulle kommit upp om krisen blivit långvarigare.

– Man tänkte inte på att försörjningsfrågorna skulle vara ett problem i det läget, säger Therese Frisell, beredskapshandläggare på Livsmedelsverket.

– Det finns en rad enkla läxor man kan göra av krisen, fortsätter hon. Livsmedelsförsörjning behöver lyftas i planeringen för att säkerställa att vi får mat och dryck på borden. Alla kommuner, inklusive enskilda individer, behöver ha en beredskap för störningar, säger hon.