En viktig handlingsplan för dagligvaruhandeln

Att ställa om till materialåtervinningsbara förpackningar som på sikt även är tillverkade av förnyelsebar eller återvunnen råvara är en stor utmaning för dagligvarubranschen. När regeringen nyligen presenterade sin handlingsplan för plast fanns förhoppningar om att tydlig vägledning med flera nya konkreta förslag som underlättar den viktiga omställningen till mindre och mer hållbar användning av plast.

Handlingsplanen är en praktisk sammanfattning av tidigare beslut och fakta om plast. Mycket av innehållet är känt sedan tidigare, till exempel arbetet i enlighet med EU:s direktiv om engångsplast. Men den innehåller också några nyheter. Naturvårdsverket får i uppdrag att kartlägga plastströmmarna i samhället. Det är ett både svårt och viktigt uppdrag. För att kunna fatta rätt beslut för en mer cirkulär plastanvändning behövs uppgifter om volymer och hur fördelningen mellan olika plastsorter ser ut.

Läs också Coops vd: ”Lyft blicken från prislappen”

En annan nyhet är ett mål om att plastförpackningar ska innehålla minst 30 procent återvunnen plast senast 2030. På grund av krav på livsmedelssäkerhet är det inte så enkelt att använda återvunnen plast till livsmedelsförpackningar.

När plast samlas in för materialåtervinning blandas olika plastsorter och även om Svensk plaståtervinning i Motala är bra på sortering är inte plastfraktionerna helt rena. Olämpliga kemikalier kan till exempel förorena plasten och begränsa vad den kan användas till. Regeringens handlingsplan innehåller tyvärr inte några skarpa krav på skärpta kemikaliekrav, endast ett uppdrag till Kemikalieinspektionen om att se över frågan.

Läs också Bygdeson: En historisk chans för handeln

Ett effektivt sätt för att kunna använda mer återvunnen plast är att utveckla retursystem, ett exempel är pant. Idag omfattar pantsystemet endast drycker trots att det med fördel även skulle kunna utvecklas för andra livsmedelsförpackningar. Om regeringen tänker sig samma slags krav som finns i förordningen om retursystem för dryckesförpackningar kan ett sådant beslut inte dröja allt för länge eftersom det tar tid att bygga upp helt nya retursystem. 2030 är i det perspektivet inte särskilt långt borta eftersom det behövs tillräckligt med tid för att hantera de omställningar som krävs.

I nästa handlingsplan för plast ser jag gärna kvotplikt, skärpta kemikaliekrav och förslag för mer pant.

Läs också ”Gör det lönsamt att ställa om till fossilfritt – inte tvärtom”

Åsa Domeij, hållbarhetschef Axfood