Livsmedelsföretagens vd: ”Ingen lyssnade när vi varnade”
”Det som sticker ut mest i Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för andra kvartalet 2021 är den snabba ökningen av de svenska livsmedelsproducenternas kostnader för rå/insatsvaror.” Så skrev vi i ett pressmeddelande i september 2021. Bara två månader senare, i konjunkturbrevet för tredje kvartalet, hade vi följande rubrik: ”Största kostnadsökningarna på 12 år skakar om livsmedelsindustrin”.
När vi började flagga för den här utvecklingen var det inte många som lyssnade. Vissa förnekade till och med att det vi varnade för höll på att ske. Men till slut gick det inte att gömma huvudet i sanden längre. I juni 2022 rapporterade SCB om de största kostnadsökningarna för svenska livsmedelsproducenter sedan man började mäta 1991.
Sommaren 2022 började de enorma kostnadsökningarna få ett tydligt genomslag även i konsumentledet. Tidningarna och nyhetssändningarna fylldes med reportage om snabbt ökande matpriser. Och då – sent omsider – vaknade även politikerna.
Tyvärr, skulle det visa sig, på fel sida.
I en partiledardebatt i augusti 2022 sa dåvarande statsministern att ”Vi märker högre matpriser, då måste det vara någon som skär emellan.” Våren 2023 kunde man höra en finansminister säga följande: ”Det vill jag ju att matjättarna ska förklara för mig, varför den svenska matkassen har ökat med över 20 procent på ett år, medans matkassarna i länder runtom oss inte har gjort det.” (Som vi och många andra försökte förklara så berodde det på den rekordsvaga svenska kronan).
Partiledare och opinionsbildare från vänster till höger larmade – på väldigt oklara grunder – om hungrande skolbarn. På ledarplats frågade sig Aftonbladet ”Vilken maffia sätter priserna på maten?”
I takt med att matpriserna ökade skruvades tonläget upp. Finger pekades, falukorvar viftades och syndabockar jagades. Men då – när det såg som mörkast ut – kom vändningen. Politikerna insåg att prisökningarna berodde på externa faktorer utanför företagens kontroll. Man började lägga fram seriösa, genomtänkta förslag om att göra det enklare och billigare att producera livsmedel.
Nä, det gjorde man såklart inte.
Man började lägga fram seriösa, genomtänkta förslag om att göra det enklare och billigare att producera livsmedel. Nä, det gjorde man såklart inte.
Till dags dato har det inte kommit ett enda sådant förslag. Det vi fick i stället var populistiska utspel om pristak och priskommissioner och myndighetsuppdrag för att ta reda på ”vart pengarna tar vägen”. Det vi hade behövt och fortfarande behöver är politiker som står upp för svensk mat och dryck och underlättar för livsmedelsproduktion. Det vi har fått är ett illaljudande skrammel från väldigt tomma tunnor.
Kostnadskrisen är snart inne på sitt tredje år. I vårt senaste konjunkturbrev konstaterar vi att producenternas kostnader fortsätter öka. Livsmedelsindustrin har därmed haft fyra raka kvartal av minskad försäljning och sex raka kvartal av minskad lönsamhet.
Företagen kämpar för sin överlevnad. Den svenska livsmedelsberedskapen urholkas. De tomma tunnorna skramlar vidare.
Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen
Artikeln är en del av vårt tema Chefen har ordet.
