– Det känns överväldigande och jag ser det som en hedersbetygelse för
vårt förbund och den svenska modellen. Det visar att länder runt om i
världen ser vad vi gör och tycker att vi är bra. Det var ett helt
vanligt nomineringsförfarande när jag blev vald. Jag var den enda
kandidaten och valet var ju enhälligt.
När tillträder du?
– Jag tillträdde direkt i går men det kom ju inte som en överraskning. Jag hade fått frågan tidigare så jag var förberedd.
Vad har du gjort tidigare?
– Jag är slakteriarbetare från början och sedan blev jag ombudsman i
Halmstad och jag planerar att bo kvar här. Jag är fortfarande
ordförande i Svenska Livsmedelsarbetareförbundet och det ska jag
fortsätta med. Jag ska sitta på båda stolarna.
Ser du några konkreta problem som du ska ta tag i direkt om du ser situationen ur hela världens perspektiv?
– Till vissa delar är det precis samma problem som vi har här i
Sverige. Men sedan finns det ju länder som har en extrem situation. Jag
tänker på Kina där det inte finns fria fackföreningar och det innebär
att folk inte kan teckna sig som medlemmar. Samma situation är det i
flera asiatiska länder. I Sydamerika mördas livsmedelsarbetare för att
de är fackliga företrädare och i flera delar av Afrika finns det
gigantiska problem och särskilt svårt är det i Zimbabwe.
Det är stora frågor, vad ska du göra åt situationen?
– Det krävs fackligt arbete men vi måste också verka politiskt i de
olika länderna. I grund och botten handlar det om att verka för att de
ska respektera FN-konventionen. En del i det är att utforma de rätta
kollektivavtalen som vi sedan får större företag att skriva på. Sedan
måste de respektera dem.
Text: Camilla Myrsten