Det var ett av budskapen från Annika Winsth, chefekonom på Nordea, när hon talade på Dagligvarudagen.- Hushållen har det väl förspänt, sade hon. Och krisen till trots, 90 procent har ju fortfarande jobb och de har faktiskt fått det bättre de senaste åren då skattesänkningar och låga räntor haft effekt på de disponibla inkomsterna.Det intressanta sparmåttet är det finansiella, det vill säga sparandet rensat frånofrivilligt sparande i bostäder och pension. När Sverige gick in i krisen låg vi på ett negativt finansiellt sparande på 2,5 procent. Nu är det + 3 men kurvan har börjat vika ner.- Folk tycker att de har den buffert de behöver och då blir konsumtion aktuellt, sade Annika Winsth.En avgörande fråga är räntan. Ett sätt att bedöma den är att beräkna räntekvoten, det vill säga hur stor del av den disponibla inkomsten som går till ränta. I dag ligger den på 3 procent, men om prognoserna för Riksbankens kommande höjningar slår in kan vi hamna på 6 procent i slutet av 2012.- Det är en väsentlig ökning, men vi bedömer det som hushållen kan hantera det. Under 90-talskrisen var nivån 11-12 procent.Det som förvånat ekonomerna under den genomgångna krisen är att inte arbetslösheten ökade mer än den gjorde. Omkring 140 000 jobb har försvunnit, under krisen på 90-talet var det en halv miljon.- Och nu ökar sysselsättningen och vi kan snabbt nå de nivåer då vi upplever flaskhalsar. Vi når troligen ett läge då vi har relativt hög arbetslöshet men ändå har svårt att hitta kompetent personal till många jobb. Det kan påverka inflationen.Den stora frågan är ändå hur ekonomin går i omvärlden - Sverige är ett exportberoende land. Enligt Annika Winsth är det hoppingivande inslaget utvecklingen i tillväxtländerna som nu har högre produktion än innan krisen.Men frågetecknen för USA och delar av Europa, bland annat Storbritannien, står kvar. I USA jobbar fortfarande sedelpressarna för fullt för att förbättra likviditeten i ekonomin. När slutar det och vad händer då?