Så hanteras matsvinnet bäst
Svensk Dagligvaruhandel är positivt inställd till handlingsplanen för att minska det Svenska matsvinnet som Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket med uppdrag av regeringen presenterade den 18 juni. Man har lyssnat på dagligvaruhandelns krav om att det måste sättas mål och utvecklas mätmetoder för arbetet.
Däremot är Dagligvaruhandeln mindre positiv till att myndigheterna i rapporten lagt stort fokus på att samordning måste till mellan branschens aktörer något som redan finns, enligt Dagligvaruhandeln.
– Det finns redan i dag samverkansgrupper mellan exempelvis handel och leverantörer som är igång och jobbar med matsvinnsreducerande insatser, därför känns det överflödigt att myndigheterna ger signaler om att vi måste börja samverka, kommenterar Katarina Rosenqvist projektledare hållbarhet på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.
Dagligvaruhandeln framhåller sju områden där största skillnad kan göras genom enskilda och branschgemensamma överenskommelser:
1. Konsumentinformation
Det i särklass största matsvinnet uppstår i hushållen. En stor anledning är brister i kunskap hos konsumenten. Här kan branschen var för sig och tillsammans med myndigheter ta ansvar och vidta åtgärder för att informera och motivera konsumenten om vad som gäller samt vikten av att inte kasta mat.
2. Produktion/prognoser/distribution/beställningar
Rätt produktion/prognoser/distribution/beställningar är de viktigaste parametrarna för att förebygga matsvinn. Med ny IT-teknik och branschöverskridande diskussioner finns det stora möjligheter att effektivisera flödena och därigenom minska svinn.
3. Kvalitetskrav
För frukt och grönt sätter EU:s och FN:s handelsnormer för kvalitetskontroll och klassning ett stort hinder för att få ut varor som inte klarar reglernas utseende- eller storleksklassning. Det kan även vara krav på utseende från certifieringsorganisationer som leder till ökat svinn i leverantörsledet. Här behövs en översyn hur hela och friska men utseendemässigt avvikande livsmedel kan nå konsumenter.
4. Förpackningar
Dåliga förpackningar driver matsvinn. För många konsumentförpackningar i ett kolli är också en orsak till matsvinn. Här ska dagligvaruhandeln tillsammans med leverantörer verka för att utveckla bättre förpackningslösningar.
5. Bearbeta de största svinnkällorna i butik
Bröd och frukt & grönt är de två varugrupper som driver mest matsvinn enligt studier. Dagligvaruhandeln har utvecklat detta arbete avsevärt de senaste åren, såsom genom hantering och reducerade priser, men det finns mer att göra. Det gäller bl.a. att identifiera brödsvinnet och kartlägga affärs- och logistiksystemet, inklusive retursystem.
6. Kampanjer
Kampanjer är ett område som kan driva matsvinn både i butiksledet och i hushållen. Framför allt är det multierbjudanden på färskvaror som driver matsvinn
7. Donationer till sociala organisationer
Oavsett hur mycket preventiva åtgärder som görs för att minska matsvinn kommer det alltid att uppstå ”överskott” hos leverantörer, grossister och i butikerna. I kombination med att antalet utsatta människor i Sverige växer så kommer donering till välgörenhet kunna bli en betydande och viktig verksamhet för att minska matsvinnet och samtidigt göra samhällsekonomisk nytta.
Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag är Axfood, Bergendahls Food, Coop Sverige, Ica Sverige, Ikea Food, Lidl Sverige och Livsmedelshandlarna.
