23948sdkhjf

Miljardbrotten som ingen talar högt om

| Av Pontus Nyman | Tipsa redaktionen

Fri Köpenskap avslöjar: Så kapar, förfalskar och utnyttjar bedragarna bolagen och beställer varor för miljarder. Handeln och leverantörerna betalar priset.

Bluffakturor, snatterier och rån är ständigt i ropet. Men få pratar om de omfattande bedrägerier som kostar leverantörer och handeln miljardbelopp varje år.

Läs också: ”Bollen ligger hos politikerna”

– På några minuter kan tjuvarna beställa varor för hundratusentals kronor och det är i princip ingen som åker dit för det, säger Anders Björkenheim, säkerhetskonsult med specialfokus på bedrägeriprevention till Fri Köpenskap.

Han har tidigare arbetat som kreditchef hos Axfoods inköps- och logistikbolag Dagab.

– Jag ser återkommande leverantörer i dagligvaruhandeln som drabbas, och det gäller särskilt inom segment som dryck, tobak och kött, berättar han.

Två tillvägagångssätt är särskilt populära bland bedragarna. Det ena handlar om nystartade bolag med förfalskade årsredovisningar.

Läs också: Nazister vandaliserade Coop

– Det är busenkelt att starta ett bolag och förfalska boksluten eftersom det inte finns någon kontroll från Bolagsverket. Du kan i princip skriva vad du vill så länge A plus B blir C. Jag vet exempel på ett blufföretag som påståtts omsätta 1,26 miljarder och göra en vinst på 200 miljoner, berättar Anders Björkenheim.

Med förfalskade årsredovisningar dressar bedragarna upp bolagens kreditbetyg. 

Med förfalskade bokslut blir det svårt för leverantörerna att upptäcka bedragarna och om de väl hittar dem leder spåren till stulna eller påhittade identiteter. Även så kallade målvakter är vanliga.

– Bedragarna beställer varor från tre till fyra bolag parallellt och eftersom det tar ett tag innan betalningsförelägganden börjar dyka upp så hinner de jobba på ganska länge innan någonting händer. När det väl upptäcks är de redan långt borta med varorna.

Ekobrottsmyndigheten, Bolagsverket och Polisen pekar enligt honom på varandra och i mitten står leverantörerna och blöder pengar. Men inte heller de vågar säga något.

Läs också: Mamma körde till rånet

– Varken personen som är ansvarig för att ha beviljat köpen eller företaget själva vill medge att man klantat till det. Man är rädd för rubrikerna i pressen och att det ska ge badwill till företaget.

Men någon måste prata – och det snart, menar Anders Björkenheim. Bedrägerierna växer som ogräs eftersom belöningen är stor och de fällande domarna försvinnande få.

– Förutom att det kostar pengar så bakbinds branschen. Leverantörerna vågar inte längre lita på nystartade företag vilket hämmar näringslivet i stort. Men innan problemen kommer till ytan kommer ingenting att hända politiskt. Polisen och politiken vill ha siffror, inte mörkertal.

Via tangentbordet kan bedragaren ta över bolaget eller sätta sig själv som vd.

En annan situation – där bedragarna gör riktigt stora pengar, handlar om kapade bolag. Den som googlar på ”snabbavveckling av aktiebolag” kommer sannolikt att få upp flera Google-annonser från bedragare som påstås hjälpa till med avvecklingen snabbt och smidigt. Men det som egentligen händer är att företaget hamnar i bedragarnas händer.

Läs också: Hon ska hjälpa handeln mot bedrägerier

– Det rör sig om mängder av bolag med goda kreditbetyg som på pappret varit med länge och betalar sina fakturor i tid, konstaterar Anders Björkheim.

Tack vare goda kreditbetyg passerar de lugnt och smidigt i leverantörernas automatiska kreditupplysningskontroller och inte sällan har siffrorna sminkats upp med förfalskade bokslut. Fantasin sätter gränserna för vad företagen kan beställa.

– Det är en miljardindustri som göder den svarta marknaden men helt och hållet seglar under radarn.

Med de kapade eller köpta bolagen kan bedragarna beställa pallvis med varor.

Anders tips: Så synar du bluffbolagen.

1: En kreditupplysning på en ny kund är givetvis ett bra första steg. Däremot går alla uppgifter kring ett företag utmärkt att manipulera. Det gäller att vara försiktig, identiteterna kan vara kapade eller helt fiktiva.

2: Detaljstudera årsredovisningen(år), det är det nämligen inte någon annan som gör. Kom ihåg att Bolagsverket är en registrerande myndighet och att man i princip kan ange vilka siffror som helst och därmed uppnå god kreditvärdighet. Det vanligaste misstaget som bedragarna gör är att de i år anger att de har haft anställda, något som går lätt att kolla av med hur mycket sociala avgifter som betalats.

3: Granska eventuella domäner som den tilltänkta leverantören förfogar över, den mest elementära kontrollen är när denna registrerades, var det bara ett par veckor sedan ska man gräva vidare. Är det en ”.se” eller ”.nu” kontrollerar man detta på IIS.se: "Vem har domänen".

4: Studera ursprunget på det tilltänkta bolaget. Vilka har tidigare suttit i styrelsen och hur har det gått för deras bolag?

5: Som leverantör måste man vara medveten om att det florerar mängder med bolag som startas helt utan aktiekapital. Den största aktören inom den branschen som vi kan kalla "falska lagerbolag" har startat 800 bolag varav cirka 70 procent har hamnat i obestånd. Lär dig känna igen dessa aktörer så sparar du många miljoner i kreditförluster.

6: Det finns även anonymiserade postboxverksamheter spridda över landet som har kriminella som primära kundgrupp. Är företaget skrivet på en sådan adress bör man dra öronen åt sig.

7: De telefonnummer som en ny kund anger, kontrollera dem genom att använda, Truecaller, Swish eller Facebook. Går det eventuellt att knyta till en helt annan person?

Här bekräftar Svensk Handel problematiken. 



Håll dig uppdaterad med Fri Köpenskap
Är du prenumerant? Bli prenumerant

Med en prenumeration får du obegränsad tillgång till webbtidningen. Läs webbtidningen online.


Skriv din kommentar
Inläggen nedan modereras inte i förväg och omfattas därmed inte av webbplatsens utgivningsbevis.
Startsidan just nu

Dagligvarugalan
Paradiset: ”Andra butiker fotar vårt utbud”

Blev Årets ekobutik – nu berättar de varför.

Butik nummer tre till Kista Galleria

Synliga svenskar rider på trendvåg

Här strålar världens mattrender samman

Rapport från en av världens största matmässor i Paris.

Krönika
Butiksupplevelsen behöver inte vara fantastisk – men ”rätt”

Nyhetsbrev

Nyhetsbrevet skickas ut en gång om dagen.

Se det senaste nyhetsbrevet. Annonsera i nyhetsbrevet

1

Ledare
Lätt som en plätt sälja mer grönsaker

Arkiv

Martin & Servera och Kronfågel vill minska matsvinnet

Detta genom att ta vara på gamla värphöns som slaktas utan att köttet används.

Norsk budget kan bli bakslag för gränshandel

Butiker måste informera om vem som filmar

Frifräsare öppnar där Coop och Lidl lämnar

Handlaren öppnar sin andra butik, Matarket, i Coops gamla lokaler.

Willys lägger ned butik

Första butiken som tvingas stänga på länge.

Tetra Pak varslar 150 i Lund

Matpriskollen: Bus, godis – eller clementiner?

Det här är årets bästa charkuterier

Självutcheckning tar över bemannade kassor

22 nya Netto-butiker

Minskat klimatavtryck för returlådor

Titta in i framtiden

Trenderna från SIAL-mässan.

Omärkta rör gav 150 000 i sanktionsavgift

De ska ta hand om Icas flöden i Göteborgs hamn

Marabou släpper chokladkalender

På nytt jobb
Probi med ny CFO

Värden: ”City Gross ska ut.”

Konkursansökan avvisades i rätten.

”Bollen ligger hos politikerna”

Pricer i affär med stor kanadensisk kedja

En bransch i uppgång

Nyinvigning i Bjurholm

”Jul-kaoset kommer gynna oss”

Nära-butikerna går som tåget

Dagligvaruhandeln julens vinnare

Besvikelse för HK Scan

På nytt jobb
Han blir ny fastighetschef på Lidl

På nytt jobb
Matsmart med ny marknadschef

Hjälp oss att utveckla Fri Köpenskap

Alla pastejer från Abba miljömärks

Brist på svensk honung skapar marknad för förfalskningar

Sänd till en kollega

0.25