MarieLouise Samuelsson,krönikör ochfrilansjournalistJa, det finns frågor som man nog borde ha skaffat sig svar på tidigt i livet, frågor som därför nu framstår som tämligen barnsliga.Men jag kan ändå inte låta bli att undra över varifrån de kommer, de miljarder av olika fröer som så här års hänger i butikerna, ofta vid kassorna.Antar att tanken med placeringen, som vanligt, är impulsköpet, titta, sådana där astrar/bondbönor/rosenskäror vore väl fint att ha, i trädgården eller på balkongen.Antar vidare att det finns tillräckligt många köpare för att man alls ska tillhandahålla detta, också i livsmedelsbutiken.Antar alltså att fröpåsebuisness är en hyfsat lönsam bransch. Framställningskostnaderna bör vara överkomliga, annars skulle inte påsarna vara så billiga.Det kan inte heller vara särskilt komplicerat, med tanke på att det finns så många sorter. Varje år tillkommer också nya namn, nya färgvariationer.Men jag begriper ändå inte hur fröerna tillverkas. Ja, jag förstår att det måste ha med plantor att göra. Att tillverkningsprocessen, i princip, liknar den som när man själv sparar en fingerborgsblomma och torkar fröer, med förhoppning om att sådd ska ge nya blommor. Men så pilligt och petigt kan det ju inte gå till när det handlar om att få ihop fröer till alla butikspåsarna?Jag försöker därför föreställa mig något slags maskiner som skiljer ut frön ur växterna, för vidare transport ner i de små frökuverten. Talar vi om löpande band eller som det heter numera, arbete längs olika linor?Och om sådant som blomfröers tillblivningsprocess är lätt att begripa, åtminstone som princip, så går jag helt bet på somliga andra, inte minst grönsaksfröer. Gul lök till exempel. Var finns fröerna i den? Eller vad är det som omvandlas till fröer? Fungerar gör det ju, det vill säga om odlingen lyckas, ruccolafrön ger just ruccola i landen.Den som hemmaodlar får billiga grönsaker, under en kort tid av året. Fröpåsarna innehåller ju potential till rejält tilltagna odlingar.Vi vet också att närodlat är miljövänligt och att odla sina egna grönsaker borde ge pluspoäng i debatten om hur man är klimatsmart.Men jag inte låta bli att undra över miljöaspekten i andra änden, i ”fröfabriken”. Hur mycket odlingsyta krävs för att alla fröpåsekonsumenter ska tillgodoses?Och, med tanke på Linnéåret, vem håller koll på den moderna artrikedomen? Att blommor förädlats är inget nytt, men med tanke på att det ständigt uppfinns (?) nya varianter går det numera uppenbarligen i rasande takt, man kan gott tala om en global fröindustri.Det sägs att vi, jämfört med tidigare generationer, är biologiska analfabeter, vi saknar kunskap om flora och fauna, vi begriper oss helt enkelt inte på naturen.Och det är verkligen inte särskilt mycket lättare att ha koll på naturens artificiella och industriella uttryck, som i fröpåsarna vid kassan.