Dick Malmlund: Brottslingar söker nya vägar för att komma åt pengar
Vi förflyttar oss ett år bakåt. Julhandeln är på väg mot sin topp. Då smäller en bomb på en av Stockholms intensivaste shoppinggator. Handeln stannar av.
Skrämd av en bomb som är riktad mot människor i
Handeln har sällan varit så väl förberedd säkerhetsmässigt som då. Men
inte på detta. Det stora hotet var att rånare skulle lockas av
julhandelns alla miljarder. Uppmärksamheten i många köpcentrum kom
sedan att riktas mot kvarlämnade väskor och annat som kunde vara
bomber. Förmodligen minskade vaksamheten mot andra brott.
Aktuella problem tar gärna över och stjäl vår uppmärksamhet. Vi har svårt att lösa mer än ett problem åt gången.
Rån är och har varit ett stort bekymmer. Det började på allvar hos
bankerna under 1980-talet, som då gjorde enorma investeringar i
säkerhet. Rånen minskade kraftigt i slutet av 1990-talet. Men de
upphörde inte. Rånarna riktade i stället in sig på värdetransporterna.
Och när säkerheten förbättrades även där, fick handeln bekymmer.
Banker, värdetransportföretag och handeln borde från början ha agerat
gemensamt. Det hade skyddat många människor från chockupplevelser och
räddat miljoner kronor åt de rättmätiga ägarna.
Handeln har nu framgångsrikt minskat exponeringen av pengar i
butikerna. Enskilt viktigaste åtgärden är att cirka 70 procent av alla
betalningar nu sker med kort mot 10 procent 1990. Det betyder att vi
fått bort cirka 400 miljarder kronor av kontanterna ur kassorna. De
resterande cirka 175 miljarderna skyddas dessutom allt mer av slutna
kontanthanteringssystem.
Resultatet är bra. Men brottslingarna ger inte upp. Deras behov av
pengar minskar inte, utan ökar. Och de söker nya vägar. Handeln behöver
förbereda sig på vad som kan komma.
Tigerkidnappning är ett exempel på brott som polisen tror kan komma
att drabba handeln ytterligare. Det är när brottslingar kidnappar en
anställd som har nycklar, koder eller behörighet att göra överföringar
från företagets bankkonton. Därför måste butiken skapa rutiner så att
inte anställda blir intressanta för kidnappningar.
När handeln rationaliserar blir det ibland lättare att begå brott.
Dagligvaruhandeln har infört självskanning och vet naturligtvis att det
blir fler stölder. Men var går gränsen för brott? Riksåklagaren har
pekat på svårigheter att styrka uppsåt, när personer ertappats. Om man
har 40 varor och missar att skanna två av dessa. Är det brottsligt
eller ren glömska?
l Handeln drabbas även av förfalskade kvitton. Datorerna gör det lätt
att kopiera kvitton och få bra kvalitet. Tjuvarna stjäl massor av en
vara, betalar för en, kopierar kvittot i stort antal och lämnar sedan
tillbaka varorna i olika kassor och får ut pengar. Dagligvaruhandeln
får även falska pantkvitton.
l Det händer också att personer från de kriminella nätverken tar jobb i butiker för att kunna underlätta stora brott senare.
Helikopterrånet mot en värdedepå i Stockholm överraskade många. Men
det finns inget som garanterar att handeln inte kommer att drabbas av
liknande angrepp.
Även utan kontanter finns det stora risker för handeln. Det går inte
längre att ge ”några viktiga råd” inför julhandeln. Det är nu
nödvändigt att ha ökad vaksamhet på alla områden och aldrig låta
viktiga uppgifter bli slentrian.
Dick Malmlund,
säkerhetskonsult
