I förra veckan släppte Konkurrensverket en rapport där man konstaterade att det finns problem med konkurrenssituationen inom dagligvaruhandeln. Myndigheten uppger bland annat att koncentrationen av aktörer lett till att de kunnat öka vinstmarginalerna i kronor genom att tillämpa oligopolistiska prisstrategier mot konsumenterna.
Men att kedjorna ska ha höjt priserna mer än motiverat under inflationen stämmer inte, enligt Karin Brynell, vd för branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.
– Vi håller inte med om analysen kring prisbilden. Det vi vänder oss emot är att man utgått från bruttomarginaler. De har ett exempel med att prisökningen i leverantörsled på matlagningssmör är 28 kronor och då ska priset bara öka så mycket medan de ser att det gått upp med 36 kronor. Men det går inte att göra analysen så förenklad eftersom det finns många kostnader däremellan som höjda arbetsgivaravgifter, ökade ränte-, transport- och energikostnader samt valutaeffekter som påverkat butikernas drift också, säger hon.
Hon lyfter fram den analys som SCB gjorde i september 2023 som istället visade på att dagligvaruhandelns marginaler halverats.
– Alla bokslut är offentliga nu. vi ser att både vinstmarginal och nettomarginal sjunkit. Med det sagt tycker vi ändå att marginalerna som innan var 4 procent i snitt inte är en jättestor marginal jämfört med andra branscher. Och nu är det nere på 2 procent. Det måste vara tillåtet att tjäna pengar på livsmedel. Men att göra det på just livsmedel verkar vara väldigt känsligt, säger Karin Brynell.
Finns det inte ett problem med konkurrenssituationen i Sverige?
– Det som är Konkurrensverkets uppdrag är att se om det finns något i konkurrenssituationen som missgynnar konsumenterna. Där kan vi se att prisökningarna i Sverige är desamma som andra länder och prisnivån på mat är också i paritet med andra länder. Vi är nära EU-genomsnittet. Ordet oligopol betyder inte att man missgynnar konsumenten.
Branschaktörerna ska enligt rapporten också ha använt ”det asymmetriska maktförhållandet gentemot leverantörerna” för att förmå dem att begränsa sin försäljning till andra aktörer. Men den bilden håller inte Karin Brynell heller med om.
– Inom vissa kategorier har konsumenten gynnats av att vi har stark inköpskraft i dagligvaruhandeln. Som när man köper från en stort multinationell leverantör. De stora kedjorna är fortfarande mycket mindre än de stora leverantörerna, men där har konsumenterna gynnats av att vi har stora starka aktörer, säger Karin Brynell och lägger till:
– Hade det varit så att det var överpriser i Sverige hade Carrefour eller någon annan aktör kommit in på marknaden. Det gör de inte för att de ser inget utrymme att tjäna pengar. Ser man på andra länder med liten befolkning på stor yta som Norge och Finland så ser man att det är svårt att få till en lönsamhet med en liten volym. På något sätt ligger det i dagligvaruhandelns struktur att det kräver storskalighet, speciellt kring transport och logistik.
Konkurrensverket har uppgett att man kommer att öka sin tillsyn av dagligvaru- och livsmedelsområdet framöver.
– Vi har inte ännu hunnit sätta oss in i hela rapporten. Men vi kommer att fortsätta vår dialog med Konkurrensverket och departement för att ta det här vidare i konstruktiv anda, säger Karin Brynell.
Ett av tillsynsärendena handlar om dagligvarukedjorna försvårat för varandra att etablera sig på olika platser genom bland annat avtal med fastighetsbolag. Något som Lidl bekräftar att man drabbats av. Men det vill inte Svensk Dagligvaruhandel kommentera.
– Jag läste det också. Den typen av fall får de gärna utreda vidare. Vi som branschorganisation har inte insyn i enskilda aktörers avtal så det kan jag inte uttala mig om. Jag vet inget om det, säger Karin Brynell.
Man vill inte heller kommentera den utredning om huruvida livsmedelsleverantörer samarbetat kring sin prissättning mot dagligvaruhandeln i strid mot konkurrenslagen.
BREAKING