23948sdkhjf

Påsar av plast, papper eller bomull: geografiska skillnader kan avgöra

Vilken påse är egentligen bäst för miljön? Frågan är högaktuell men svaret inte alltid så enkelt.

IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av FN:s miljöprogram UNEP sammanställt information från livscykelanalyser gjorda på olika typer av bärkassar. Studierna har genomförts i Europa, Asien och USA, och sammanställningen visar på geografiska skillnader.

Läs också: Därför gick matsvinnet från ickefråga till fokus

– Påsens miljöpåverkan beror inte bara på vad den är gjord av utan också på hur mycket material den innehåller och hur många gånger den används. En dubbelt så tung påse belastar miljön dubbelt så mycket, men om påsen används dubbelt så många gånger blir miljöpåverkan per inköpstillfälle bara hälften så stor, säger Tomas Ekvall, forskare och LCA-expert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Hur mycket påsen belastar miljön beror också på hur materialet produceras och på hur påsen behandlas när den väl har blivit avfall. Produktionen av material och avfallshanteringen är de delar av livscykeln som påverkar miljön mest, medan exempelvis transporten av påsarna inte är lika viktig.

– Det kanske största problemet med plastpåsar är det plastskräp och mikroplaster som bildas om påsen hamnar i naturen. Klimatmässigt klarar sig plastpåsen faktiskt bra i jämförelse med de andra påsarna, särskilt om den görs av förnybara eller återvunna råvaror.

Bomullspåsen kan vara ännu bättre, men då måste den användas riktigt många gånger, säger Tomas Ekvall.

Läs också: Hur får man ut arbetsmiljöarbetet i butik?

Studien visar att det finns geografiska skillnader kring vilken påse som är bäst sett ur ett miljöperspektiv. I Sverige kan papperspåsen vara bättre för klimatet än plastpåsen, eftersom våra plastpåsar är relativt tunga, men även för att pappersproduktionen drivs med förnybar energi och de påsar som blir avfall förbränns med energiutvinning. Koldioxiden från förbränning av papper ingår i ett kretslopp, medan förbränning av fossil plast innebär att kol från jordens inre frigörs som ny koldioxid.

Några andra geografiska faktorer som framgår av studien:

  • Där risken för nedskräpning är stor är plastpåsar ett särskilt dåligt alternativ, eftersom de bryts ner så långsamt, och då dessutom bildar mikroplaster.
  • I länder där avfallet hamnar på deponi är papperspåsar inte ett bra alternativ, eftersom de bryts ner och bildar metan som påverkar klimatet kraftigt.
  • Papperspåsarna väger ungefär lika mycket i de länder som har studerats, men produktionen av papperet påverkar miljön betydligt mindre i Sverige och Finland än i övriga länder.
  • Engångspåsar av plast är två eller tre gånger tyngre i Sverige och Finland än i Ost- och Sydasien och i USA, vilket bidrar till att de påverkar miljön mer.

– I samtliga fall gäller fortfarande att det bästa för miljön är att använda den påse du redan har hemma och använda den många gånger. Då behöver ingen ny påse produceras, säger Tomas Ekvall.

Studien har gjorts på uppdrag av UNEP Life Cycle Initiative.

– Vi gör en rad metastudier om engångsprodukter av plast åt UNEP. Detta är bara den första, säger projektledare Christin Liptow.

En länk till rapporten hittar du här.

Kommentera en artikel
Meddela redaktionen
Utvalda artiklar

Sänd till en kollega

0.093